stickeri stickera stickeralla

Att lita på magkänslan

Hur många gånger har jag stickat vidare fastän magkänslan sagt mig att det inte blev bra?

Alltför många, troligen. Men inte den här gången. Den här gången lyssnade jag faktiskt.

Bovarna i dramat var ett sjalmönster - Lily Pool Terrace - och ett garn som jag trodde skulle passa utmärkt.

Jag borde ju naturligvis insett redan innan jag började sticka, att garnet är alldeles för spräckligt för att ett spetsmönster ska bli snyggt. Antagligen var det de stora ytorna med rätstickning i mönstret som förvillade mig (jag älskar rätstickning i lätt melerat garn!).

Men jag startade. Och det blev ju rätt spräckligt, men jag stickade vidare. Fast när jag stickat första spetsbiten (som tur är så kommer den rätt tidigt) så ropade magkänslan rätt högt, så då fick projektet vila i nåt dygn innan jag bestämde mig för att repa upp det och raskt satte igång. Så raskt att jag såklart inte tog nån bild på spetsdelen innan jag repade. 

Nu får garnet bli nåt annat istället, det blir nog bättre.

2017

Det är dags att sammanfatta ett år igen, jisses vad tiden går fort!

Jag kan ju börja med att konstatera att jag varit rätt dålig på att blogga, bara 19 poster under hela året känns inte som ett godkänt resultat. Jag vill ju blogga, så nu får jag nog ta tag i det och få lite bättre rutiner, så att det blir gjort.

Om jag sen tar en titt på vad jag tänkte inför 2017, så kan jag inte direkt påstå att det ser bättre ut. Jag ville sticka "knöligare och intressantare" saker, men det blev det rätt dåligt med. Sjalen som jag visade förra nyåret är inte klar, och den pilliga koftan jag påbörjade på nyårsdagen är heller inte klar (jag har 1½ framstycke kvar, så egentligen borde jag bara sätta fart och sticka färdigt den, den kommer att bli snygg). 

Jag fastnade istället för färgexplosioner, och stickade sjalar i olika konstellationer (det blev 9 st). Jag är jättenöjd med de flesta av dem, särskilt de här:

 

En enda kofta blev det i år, den blev klar i fredags.

En CustomFit, såklart, men den här gången med inspiration från ett annat mönster. Den är stickad i Onion Wool+Nettles no 4, på stickor nr 4.

Och så blev det 3 mössor och ett par halvvantar.

 

Men det bästa jag gjort i år är inte en stickning, det är att jag organiserat om i syrummet och garnlagret!

Från det här:

 

Till det här:

Inuti skåpet är det fortfarande rätt rörigt (det är svårt att få till nåt bättre utan hyllor), men utanför är det så mycket bättre! Mycket renare och snyggare och mycket lättare att hitta bland garnerna. Dessutom behöver jag inte flytta på lådor för att komma åt garn i nån låda långt ner. 

Min målsättning för 2018 då? Jag tror jag nöjer mig med att säga att jag ska sticka sånt jag tycker är roligt och sånt jag vill ha. Och jag ska försöka göra åt (eller bli av med) en del garn i lagret, det finns en del superfina saker där, det är nog dags att använda dem! 

Tänker jag sluta köpa garn? Näpp, det funkar ändå aldrig för mig att begränsa mig så. Men lite eftertanke i inköpen skadar inte, så det satsar jag på.

Vi ses 2018!

 

Gott Nytt År!

Räddningsaktion

I december 2014 blev jag klar med en kofta i Supersoft, och jag förutspådde att den skulle bli flitigt använd. För ovanlighetens skull (jag har oftare fel än rätt när det gäller min förväntade användning av det jag stickar) så har jag också använt den väldigt mycket. 

Faktiskt så mycket att det här hände:

Jag har redan lagat ena ärmsömmen ett par gånger (uppenbarligen drar jag rätt hårt i sömmen när jag tar av mig koftan), men det här var ju lite mer att bita i. Visst skulle jag enkelt kunnat sy till maskorna, men det brukar ju sällan bli snyggt, så istället har jag utfört lite stick-kirurgi.

Jag petade helt enkelt upp hela avmaskningskanten och plockade upp maskorna på en sticka, vilket inte var så besvärligt, Supersoft är ju ett rätt hårigt garn som gärna fastnar i sig självt. Maskorna stannade alltså snällt kvar på sin plats och var lätta att plocka upp på stickan.

Sen gjorde jag en ny avmaskning och fäste trådarna, och nu kan jag fortsätta använda koftan! 

Ja, avmaskningen är gjort i ett mörkare garn, det fanns inget kvar av det ljusa (men det finns mörkt garn även i framkanten, så det avviker inte så mycket).

Nu kanske jag borde fundera på att göra ytterligare en kofta i Supersoft, den här har ju verkligen varit värd jobbet.

Saker kan göras bättre

Saker KAN göras bättre, som i mer användbara.

Jag har en köpe-tröja som är mycket bra att ha om man vill ut och röra på sig lite under vinterhalvåret. Den är inte särskilt snygg, och egentligen rätt sliten, men bra, som sagt.

Den har dock ett stort fel. Eller hade, för nu har jag åtgärdat det.

Halsringningen var på tok för stor (och dessutom hade den ingen kant!). Jag gillar inte när det drar i halsen när jag är ute, men med denna tröjan var det näst intill omöjligt att få en sjal att täppa till hålen på lämpligt sätt.

Vad gör man? Jo, som den driftiga(ha!) stickare man är så gräver man i garnlagret, hittar ett lämpligt(tjockare) garn, som dessutom råkar vara handspunnet, och plockar upp maskor och stickar en kant på tröjan!

Perfekt! Praktisk lösning, istället för att slänga den "odugliga" tröjan har jag gett den ett längre liv. 

Jag är inte särskilt bra på återbruk, men jag kan ju bli bättre. Det här är ett steg på vägen.

2015 är snart över

Som vanligt så gör jag min sammanfattning över året som gått på Nyårsafton. Och som vanligt tycker jag, vid en första anblick, att jag stickat så lite under året.

Det har jag ju så klart inte, men det har varit rätt många stora projekt, och då blir ju antalet färdiga saker färre. 

Jag har gjort klart 6 koftor, varav 5 är gjorda efter CustomFit. Aldrig tidigare har jag varit så nöjd med mina koftor och tröjor som sedan jag började använda mig av CustomFit. Det blev bland annat 3 sommarkoftor (vilket känns väldigt tillfredsställande, det fanns ett stort hål i garderoben för just sommarkoftor) och favoriten är nog den i Cotton Viscose.

Det var samma kofta som fick utstå mitt största textila misstag på mycket länge, en "olycka" med saxen jag kunde varit utan. Nå, det är lagat, nu ska jag bara komma på nåt sätt att gömma det (eftersom det inte gick att göra på nåt bra, osynligt, sätt).

Det blev också ett flertal sjalar (kan man nånsin få för många sjalar?), och här är favoriten min lila Kelpie. 

Jag har också försökt att sticka med garner jag redan har, och det har faktiskt gått bättre än vad jag trodde, merparten av projekten har bestått till åtminstone en del av garner från lagret. Allt som köpts innan 2015 räknas som gammalt garn, och att jag har stickatt en hel del av det är ju toppen! Jag har dessutom gjort åt en stor del av det som köpts under 2015, så jag känner mig nöjd.

Som vanligt har jag inga nyårslöften, men målsättningar/önskemål kan man ju ha. Jag siktar på att göra åt mer garn ur lagret, och att bara köpa garn när jag ska använda det inom överskådlig framtid. Sen ska jag nog ta mig en titt på lagret och se om jag ska sälja/ge bort något, det finns trots allt en del gamla surdegar som inte har samma dragning på mig nu för tiden som det hade när det köptes.

 

Gott Nytt År!

Ännu mera rosa

Igår gick jag upp alldeles för tidigt för att ta bussen till Älvsjö och Syfestivalen. Den här gången var det extra jobbigt, eftersom det tog rätt mycket längre tid att resa än vad det brukar (det var en inlånad buss, kanske var inte chauffören van). 

Det går ju knappt att besöka Syfestivalen utan att handla...så jag handlade. Och av någon mycket märklig anledning så handlade jag rosa saker. Konstigt va? Men jag gillar färg, och rosa är en klar favorit, så jag tänker inte skämmas. Men kan ni förstå, jag kom hem helt utan garn!!! Igen!

Överst ligger 4 meter bomulls-sammet (med mycket kort lugg)från Korps och 3 meter ull/viscose-mellanlägg från Tusensköna. Det ska bli en jacka (eller kortare kappa), en sån där att ha mellan sommarjackan och vinterjackan. Om ni har en dos tålamod och petighet att undvara så kan ni skicka hit den, jag lär behöva den.

På mellanraden ligger 2 meter viskos-jersey från Lindbo Textil och rullen är 1,5 meter bomulls-jersey från Käpynen (Indie fabrics). De har elastan i sig båda två, och kommer att bli tunikor.

Och längst ner ligger några bomullsbitar från 3 olika quilt-ställen, som ska bli en Bionic Gear bag och merino/mullbärssilke från Limmo-design som nån gång ska bli garn (om - eller borde jag säga när? -  jag spinner igen nån gång).

Nu ska jag bara omsätta inköpen i nåt också, men jag har gott hopp om att det ska gå bra. Av inköpen från i våras är 2 av 3 använda, det är ju ändå en rätt bra utdelning!

 

Precis så ska man INTE göra

Den där koftan som blev klar för ett tag sedan, ni vet, den som var så jobbig att sticka, eftersom den är gjord i Cotton Viscose? 

Just den koftan har jag använt ett par gånger under en vecka, under London-resan vi nyss gjorde.

Man brukar ju ha väskor, och i mitt fall är det en väska som jag bär tvärs över kroppen så den hänger på höger sida. Om man nu har det (och det har man ju, som vi nyss konstaterade), då kan det hända att det sliter på kläderna man har på sig. Det brukar inte bli så farligt, nån liten noppa eller så, och det går ju att få bort.

Men om det nu är en kofta i Cotton Viscose (som vi också nyss konstaterade att det är) då blir det inte små noppor. Då blir det stora samlingar av "lugg" som man kan vilja bli av med.

Då gjorde jag precis det där man INTE ska göra. Jag klippte. Bilden ovan visar hur det såg ut efter den operationen. 

Det gör bilden nedanför också.

Och självklart sitter hålet inte i den upplockade kanten som skulle vara lätt att repa upp och sticka om, nej, det sitter i nederkanten.

Den koftan ligger i time-out för tillfället, tills jag samlat ork för att rädda den.

 

Nu måste jag visa nåt jag blir glad av, som motvikt.

Detta är London-resans enda garninköp.

Minihärvor i Pigeon Roof Studios High Twist Sock, sammanlagt 219 meter. Söt som socker.

Nu börjar det

Efter att koftdelarna fått torka i 3 dagar (sommartid är faktiskt inte bästa tiden att torka stickat, även om man skulle kunna tro det) så är det nu dags att sätta igång med sömnaden.

Och jag gillar förvandlingen, den är fantastisk; från ihopsnurrade, smala tarmar till släta, lätthanterade koft-delar. 

Sen kan man ju också hitta lite "synder" när man spänner ut det stickade.

Som en lämnad maska i kanten...hur nu det gick till. Jag har verkligen haft tur, att maskan inte löpt där i kanten är inget mindre än ett litet under (jo, verkligen, det är ju Cotton Viscose, ett superhalkigt garn).

Och det är nu min belöning för stickningen med halkigt garn kommer, nu ska det bli en kofta! Så nu är det bara att sätta igång (och det tänker jag göra så fort jag slutar skriva, jag vill ju ha koftan!).

En stund senare

Min linkofta ligger utspänd och torkar och medan jag väntar på det så behöver jag ju nåt trevligt att jobba på. 

Jag skulle säkert kunnat dyka ner i garnlagret och komma upp med nåt nytt och spännande, men istället beslutade jag mig faktiskt för att ta en titt på tunikan från i augusti, den jag lade undan när det började bli kallt och det inte längre lämpade sig med kortärmade bomullstunikor. Den fick vila och jag bestämde att jag skulle fortsätta på den när det blev vår igen.

Jag tänkte att det var bäst att prova innan jag fortsatte, och det som syns på bilden ovan ser nu ut så här:

 

Lite övervintring i garnskåpet  gjorde tydligen att jag under tiden ändrade uppfattning om det nödvändiga i att ha en rymlig tunika. Säck var nog det mest smickrande ordet som kom upp i min hjärna.

Så nu vet jag fortfarande inte vad jag ska arbeta på. Jag är ute efter nåt slätt och hjärndött, stickningar som kräver tankeverksamhet har jag redan, så jag antar att jag får ge mig ut på jakt efter idéer. Vilket betyder att jag nu ska ge mig in i mönstermeckat Ravelry och se om jag får några uppslag. Om jag går vilse får ni efterlysa mig.

God Jul!

Önskar er alla en riktigt 

God Jul!

Men hur gick det här till?

Saker väcks till liv. Saker jag inte hållit på med ordentligt på de senaste 20-25 åren. Och allt är Es fel (nej, det är så klart tack vare E).

Det började lite försiktigt med en kommentar från E om sömnad. Om att sy kläder som passar. Om att det finns Facebook-grupper som pratar om klädsömnad.

Para ihop detta med en längre tids frustration över att det är så svårt att hitta kläder i 

• rätt färg
• rätt form
• rätt material

Helst allt på samma gång.

Lägg till behovet av att handla på avdelningarna med de mer eller mindre påhittiga omskrivningarna för stora storlekar och deras förkärlek för obestämbara tält, och ni förstår att steget till att hoppa på det där med att sy kläder till mig själv inte var så stort. Speciellt inte eftersom jag sytt en hel del kläder i mina dar, även om det nu inte skett med någon regelbundenhet sedan början på 90-talet.

Sedan kan man lägga till ett besök på Stoff & Stil i Kungens Kurva, ett överflöd av internetshoppar och en tygaffär i Söderköping, och helt plötsligt har jag inte bara ett garnlager, jag har ett tyglager också.

Som tur är stannade det inte där, jag har börjat sy kläder! Som passar mig! Och som är i färger och material som jag gillar! Kan det bli bättre?

En ny, färgglad värld har öppnat sig. Med en viss övervikt åt rosa och lila.

Syfestival 2014

Ibland gör man saker man vet att man kommer få lida för. Att gå upp 05:20 en lördagsmorgon, åka buss till Älvsjö, gå runt på Syfestivalen och sedan åka buss hem igen hör till de sakerna, för jag blir ohyggligt trött.

Och varför då göra det? För att det är så roligt, förstås!

Jag tillbringade dagen med En liten låda full av ull och Bondtösen, och vi hade precis så roligt som vi hade hoppats.

Det är lite farligt att gå på Syfestival med 2 personer som vet vad man gillar, som har bra smak och dessutom ungefär lika mycket spärrar vad det gäller inköp som man själv har. Vilket alltså betyder att jag fick med mig en ordentlig hög med saker hem.

Och det mesta var inte garn! Anledningen till detta kommer i senare blogginlägg. Självklart kom det med lite garn hem ändå, men nu är det ju så att jag har mer garn än jag behöver (så där ungefär 3 gånger om) så det gör inget att det inte var så mycket.

Mina "kap" (från vänster övre hörn och medsols):

• 3 meter jersey från Ikasyr. Detta var förbeställt och tom betalt i förväg, så egentligen räknas det inte ;). Ska bli en klänning.
• 3 meter ullfrotté från Andersson & Hjalmarsson. Att jag älskar ull är väl inte direkt någon hemlighet, och när det fanns ullfrotté i nåt annat än svart eller vitt, då var jag tvungen att slå till. Detta ska bli hemmakläder, byxor och sweatshirt (eller möjligen sweatshirtjacka)
• 2 st BH-kit och ett mönster från B.wear. Blir BHar då, så klart.
• En tygklisterpenna från okänt quiltställe. Används när man behöver lite extra "håll-på-plats" när man syr.
• Quiltklämmor från nåt annat okänt quiltställe. Att ha istället för nålar när man inte vill ha nålmärken.
• 3 olika sorters tygband. Ett som ser ut som måttband och ett lite randigt, från Magasin Duett (som ska bli knappband i stickade koftor), och ett sidenband från Sjöalyckans silke (som ska sitta i överkanten på BH för att hålla in lite)
• 2 härvor schappésilke( 8/2) från Sjöalyckan, det ska bli en sjal.
• En bit vaxduk "med tygkänsla" från Österlen textil, ska bli stickpåsar
• 1 meter jersey från Indiefabrics Finland, som ska bli en ärmlös tunika, mer räcker det nog inte till. Kanske kan jag hitta nåt annat att kombinera det med så jag får en hel klänning.

Se där ja... det blev visst rätt mycket, som vanligt. Då är det bara att vänta och se hur lång tid det tar innan det blir nåt.

Det var en gång....

Det var en gång en kvinna som hade en blogg. Ibland skrev hon regelbundet men ibland blev bloggen sorgligt försummad.

Efter att inte ha skrivit på 3½ månad kom kvinnan på att hon hade en blogg och började så smått fundera på att skriva i den igen.

Problemet var bara att det ju gått så lång tid att det hunnit hända många saker. Inte för att det hjälpte, för det krävdes lite inspiration för att få ihop nån läsbar text också.

Men kvinnan beslutade sig för att börja igen och insåg att det som hänt under de senaste månaderna inte på något rimligt sätt kunde sammanfattas i en enda bloggpost, varför hon raskt beslutade sig för att det krävdes uppdelning i flera poster. 

Eftersom kvinnan dessutom förberedde sig för att åka på Syfestivalen så bestämde hon sig raskt för att den första bloggposten med nån slags intressant innehåll ska skrivas efter att nämnda Syfestival bevistats. Då kan ju nämligen inköpen visas upp, vilket bara i sig kan vara intressant.

Med detta vill jag alltså ha sagt att jag inte glömt bort bloggen, inte har tänkt sluta blogga, och att jag tänker skriva nåt senast i början av nästa vecka. Note to self: gör nu det också!

Ett inte speciellt vetenskapligt test

När jag häromdagen köpte lite nya stickor så fick jag för mig att testa och jämföra ett helt gäng (nåja, fem) olika sorters utbytbara stickor, nämligen Boye Needlemaster, Knitpro Nova, Addi Click, HiyaHiya Sharp och Chiaogoo Twist Lace. De 3 första hade jag redan hemma, HiyaHiya var de nya stickor jag först beställde, och Chiaogoo var det som jag kompletterade med.

Jag testade med 2 olika, lite "besvärliga" garner, Sublime Baby Cashmere Merino Silk DK (som består av många, många trådar som stickorna kan fastna i) och M&K Eco Bomull (stumt och som ett nät, också lätt att fastna i). De garnerna valdes för att jag ville testa stickorna med nåt som är "jobbigt" att sticka i, det ger en väldigt tydlig indikation på om man gillar stickorna, för om de är OK med ett besvärligt garn så kan det antagligen bara bli bättre med ett trevligare garn. Jag har provat alla stickorna i samma storlek, 3,5mm.

Håll i er nu, det här blir nog långt!

Först en bild på alla tippar bredvid varandra.

Från vänster till höger: Boye, Knitpro, Addi, HiyaHiya och Chiaogoo. Rätt olika längd som synes, men det tyckte jag inte påverkade stickningen.

En jämförelse utan att sticka ser ut så här:

Märke	Vikt tippar	Vikt kabel	Material	Spets
Boye Needlemaster	4g	3g	Aluminium	Spetsig
Knitpro Nova	8g	2g	Nickelpläterad mässing	Lite trubbig
Addi Click	6g	2g	Mässing?	Trubbig
HiyaHiya Sharp	4g	1g	Rostfritt stål	Spetsig
Chiaogoo Twist Lace	4g	3g	Rostfritt stål	Ganska spetsig

 Så, vad tycker jag då?

Det blir en genomgång märke för märke, det blir enklast så.

Boye Needlemaster skiljer sig mest från de andra. Kabeln är tjock och stel, och övergången mellan sticka och kabel är faktiskt riktigt dålig. Garnet fastnar när man drar det över den lilla knölen, så om man stickar hårt ska man nog glömma de här stickorna med en gång. Jag gillar inte heller att de är böjda, men eftersom biten ovanför böjen är rätt lång så påverkar det egentligen inte stickning särskilt mycket.

Om man gillar att sticka med magic loop ska man också glömma dem, det är fullkomligt omöjligt att använda Boye till det. Det är faktiskt så illa att med den kortaste kabeln är det svårt att maska av för att kabeln är så stel! 

Det positiva är spetsarna, de är väldigt bra, och materialet är inte så halkigt, passande för den som gillar lite grepp. Och jag kan inte riktigt motstå att de olika storlekarna har olika färg. Fullkomligt onödigt, men rätt charmigt.

Boyes märkning är endast i amerikanska storlekar, det kan vara bra att veta.

Jag köpte mitt set via Ebay för många år sedan.

Knitpro Nova har väl kanske de flesta redan provat. Kabeln är rätt smidig, men krullar gärna ihop sig om man förvarar den för tight (skulle det inträffa är det lätt att doppa kabeln i kokhett vatten och dra ut den till ett rakare tillstånd). Övergångarna är lite, lite ojämna, och garnet kan fastna där om man har otur.

Spetsarna är i jämförelse med Boye rätt trubbiga, och jag hade lite svårt att få med alla trådar i Sublime-garnet, men de är absolut inte att räkna som riktigt trubbiga.

Mina stickor är rätt slitna, så de har ett ganska bra grepp, är de nya så är de nog lite halkigare.

Nickelallergiker ska tänka på att tipparna är nickelpläterade och hellre välja nåt annat.

Positivt är att om man inte gillar metall så finns det en hel uppsjö av andra Knitpro-varianter. Jag använder ofta Knitpro, jag har köpt på mig ett helt lager genom åren.

Dessvärre tycker jag att kvaliteten har blivit sämre under senare år, det är oftare fel på dem nu för tiden, men det brukar inte vara svårt att reklamera och få nya.

Jag köper Knitpro i min lokala garnaffär eller hos Garnkorgen.

Addi Click har ett helt annat system än de andra stickorna, här ska man klicka ihop stickan med kabeln istället för att skruva på den. Jag måste erkänna att jag antagligen inte fattar hur det ska gå till, för jag blir irriterad på systemet och har svårt att få ihop kabeln och stickan. Kabeln är ganska följsam, dock.

Och det ska sägas direkt, de här stickorna är inget för ömtåliga garner, det är nästan omöjligt att inte fastna i övergången.

Spetsarna är riktigt trubbiga, men click-systemet finns även i Addi lace som ju är mycket spetsigare. Det var svårt att få med alla trådar i Sublime-garnet.

Jag har faktiskt inte så mycket mer att säga om dessa stickor, mer än att jag inte gillar dem.

Var jag har köpt dem kommer jag inte ihåg, det är rätt många år sedan.

HiyaHiya Sharp har den smidigaste kabeln i mitt tycke, den stannar inte i krulligt läge om man drar lite i kabeln. Övergången mellan kabel och sticka är jättebra, jämn och fin. Om man tittar på skarven kan man se att den lite annorlunda konstruerad än de övriga, och den lilla "puckeln" ovanför gängorna hjälper stickan att bli slät och sluta tätt i skarven. Plasten går att snurra i hållaren, jag vet faktiskt inte om det är tänkt att vara så, eller om det bara är en bieffekt i produktionen. Om det inte visar sig vara ett problem (så att de lossnar) så kan jag tänka mig att det kan vara bra, för kabeln borde inte snurra ihop sig.

Spetsarna är just precis spetsiga, och om man inte är så förtjust i riktigt spetsiga stickor ska man nog inte välja denna varianten. Jag hade lätt att få med lite från nästa maska i M&K-garnet för att de är så spetsiga.

Det är också testets lättaste sticka, och man skulle kunna tro att det inte gör så stor skillnad, men de grammen känns!

Jag har köpt HiyaHiya hos Garnkorgen.

 

Chiaogoo Twist Lace är ganska lik HiyaHiya, de har nästan samma skarv-konstruktion, men Chiaogoo är inte lika spetsiga. Övergången är smidig men även här vinner HiyaHiya i jämförelsen.

Kabeln är annorlunda än de flesta system, den består av en plastöverdragen stålkabel. Det gör dock inte att kabeln är stel, även om den är stelare än både Knitpro, Addi och HiyaHiya. Varför man har valt att göra så är dock oklart, och jag har ännu inte sett någon fördel med att den är gjord så (men inte heller någon nackdel).

Spetsarna är lite trubbigare än HiyaHiya, men klart spetsigare än Knitpro.

Chiaogoo finns ännu inte på så många ställen, jag har köpt mina på Garn&Mera.

 

Så, vilka gillar jag bäst då?

Jag föredrar nog HiyHiya, men jag gillar ju spetsiga stickor. Jag har varit väldigt nöjd med alla Knitpro-stickor jag redan har och skulle gott klara mig med dem, men med tanke på den försämrade kvaliteten kommer jag nog att övergå till HiyaHiya när jag behöver köpa några nya stickor.

 

Tillägg maj 2014:

Jag kom på att jag glömde nämna att både Chiaogoo och HiyaHiya använder sig av 2 olika storlekar på kabel-koppling. Det betyder att man behöver olika kablar till olika storlekar på tippar.

Båda har kablar med storlek S för tippar upp tom 5 mm, och storlek L för tippar från 5,5 mm.

Kontrollerad(?) galenskap

Ibland är det inte svårt att undra hur det står till i min hjärna (mer än vanligt, då)!

Med februaris utgång har en månads mer eller mindre kontrollerad galenskap kommit till sitt slut, och det är självklart i stickningen som det slog till.

Jag är med i en grupp på Ravelry (är man inte medlem på Ravelry så bör man bli, pronto!), en grupp med galna idéer och kanske ännu galnare upptåg, och nästan varje år har vi en eller två så kallade Cast-On-Manias. 

Cast-On-Mania är som det låter, lägg-upp-mani. I vårt fall är det ett månadslångt maniskt tillstånd av att lägga upp nya stickningar, varje dag. Om man vill. Om man inte vill lägger man upp 1 eller 10 eller kanske ingen alls. Vi är inte så mycket för regler i gruppen, utom för en stor regel: ha kul!

Och jag ville gärna vara med i år. Det var bara det där med att skapa en massa nya projekt som riskerade att bli liggande, nu när jag äntligen fått ner mina WIPs (pågående projekt) till ett hanterbart antal...

Då kom jag på det! Jag skulle lägga upp ett nytt projekt varje dag, men det skulle vara så litet att det blev klart samma dag. Och då skulle det inte heller göra nåt om ett fåtal av de nya projekten var lite större.

Och jag klarade det. I februari lade jag upp 28 nya saker, 23 är klara, 1 är upprepad (ja, den räknas såklart), 1 är nästan klar, 1 är halvvägs och 1 är bara börjad på.

Vad blev det då?

Här är de färdiga sakerna.
12 bokstäver till brorsönerna:

8 pusselbitar som så småningom ska bli en dyna (här är 5 av dem och varje bit räknas såklart som ett nytt projekt!):

En tiara och ring till yngsta systerdottern:

 

En blomsterkrans, också till yngsta systerdottern:

Ett måttbandsöverdrag:

Den upprepade saken finns inte ens nån bild på.

Nästan klart är ett par filtade tofflor som måste opereras, de är för stora och de kommer inte krympa så mycket mer (de har gått ett varv till efter den här bilden, och det hjälpte inte särskilt mycket):

Halvklart är en fuskolle (den är nog 10 cm längre nu):

Och bara påbörjat är ett par halvvantar som inte fastnat på bild ännu.

Nu i mars ska jag nog ta det lite lugnt med nya projekt, fast man vet ju aldrig. Några pusselbitar till måste det ju bli i alla fall, så det blir nån dyna nån gång. Och det finns alltid nåt nytt som lockar och garn i lagret som ropar på mig... Fast det är skönt att ha ett relativt lågt antal pågående projekt (säger hon som för ett par år sedan hade hur många som helst).

Vinster

Tävlingen är avgjord och här är vinnarna till respektive vinst:

1. Annicka
2. Liisa
3. Catrin
4. Efwa
5. Carina 
6. Jannika
7. Anna

Alla vinnare har fått mail, skicka mig era adresser så kommer vinsten på posten!

Carina! Din mailadress funkade inte, kontakta mig med din adress!

 

Snart återgår vi till regelrätt bloggande här hos Stickeralla!

Jag har funderingar på saker jag kan tänka mig att skriva om, men är egentligen rätt osäker på om ni är intresserade. Ska jag bara skriva om mina egna stickningar eller är det OK med tekniktips och liknande? Blir det för skolaktigt och tråkigt? Kan ni redan så mycket att det är trist att läsa om sånt?

Mina (ibland ganska starka) åsikter får nu ju oavsett, det jag undrar är vad som är intressant att läsa om. Ge mig lite tankar kring det hela är ni snälla!

Jubileum - det tänker jag fira!

Idag för 10 år sedan började jag blogga. Eller kanske är det imorgon, för det ser ut som om jag skapade bloggen den 18/1 och skrev min första bloggpost den 19/1, 2004.

Om man tittar i den här bloggen ser man det förstås inte, för de första 1½ åren bloggade jag på ett ställe som inte längre existerar. Filerna finns kvar men jag har inte lyckats konvertera dem till Typepad ännu (fast om sanningen ska fram så har jag inte provat så förfärligt mycket). Jag kan i alla fall se att jag började blogga på engelska och att jag inte hade hittat speciellt mycket svenska stickbloggar då. Och att jag köpte mycket garn :D. Den saken har ju inte direkt förändrats!

Nåja, detta 10-årsjubileum måste ju firas, så det blir en liten tävling!!!!

Nåt av det här kan man vinna:

1. 2 sjalmönster (original, så klart), ett är till lingarn från Marks & Kattens och det andra till Löve Kido Lame.

2. Merino/tencel-fiber, 50 g. Kommer från saligen avsomnade Spinspiration, och färgen heter Skittles.

3. Två nystan Drops Alpaca i lila.

4. Två nystan tunt, tunt spetstickningsgarn. Jag vet inte mycket om det, men det ska vara ull, det är köpt på Ebay, säljaren var från Ryssland och det är många meter per 100-gramsnystan, säkert 1500 meter (per nystan!).

5. Två nystan Sandnes Fritidsgarn i vitt.

6. En härva entrådigt garn från Ullcentrum, blå-lila.

7. Ca 200 gram kid mohair/silke-rester av olika sorter (Fonty och Rowan bla)

Och vad ska man göra för att få en chans att vinna?

Jo, skriv en kommentar på den här posten (ingen annan post och inget annat ställe räknas). Ange vilken vinst du helst vill ha, och ge mig sen ett tips på nåt fint mönster, en jättetrevlig designer, en riktigt bra blogg eller nåt annat trevligt inom stickvärlden! 

Sista tidpunkt att vara med är kl 24 söndagen den 26/1. Måndagen den 27/1 drar jag 7 vinnare bland dem som gett mig de bästa tipsen!

Den jag drar först får sitt önskemål, nästa får sitt om det finns kvar osv.

 Tävlingen är avslutad! 

Att göra eller inte göra?

Som jag skrev vid nyår har jag 13 projekt liggande (det är möjligt att det ligger nåt mer och skräpar nånstans, men då finns det inte på Ravelry, vilket måste betyda att det inte finns alls, eller hur?).

Frågan är vilka som ska få lov att leva vidare och vilka jag borde repa upp för att de aldrig kommer bli klara...

Så jag bestämde mig för att lista dem och se om det helt plötsligt uppstår nån slags inspiration. alla länkar i listan går till Ravelry (är du inte medlem så borde du bli!)

1. Hemlig - ska definitivt göras klar.
2. Lingonvantar - här är jag extremt ambivalent....det är underbart garn (Visjö) och mönstret är ju fint, men jag kommer ju aldrig använda dem! Jag har redan massor med vantar som inte matchar nånting annat, som ligger och väntar på att bli använda. Så den enda vanten, utan tumme, ska nog repas upp.
3. Kyna-sjal -  ska göras klar, men kräver lite mer hjärnkapacitet än vad jag har för tillfället. Får vänta tills jag orkar läsa diagram igen.
4. Acorn trail-kofta - börjar närma sig slutet, så den ska göras klar. Ca 15 cm på framstyckena plus ihopsyning och kanter kvar, det är bara att jobba på.
5. Topstykke - ska göras klar. Får nog uppmärksamhet när Acorn Trail är klar.
6. Ugglekudde - har bara gjort 2 blommor sen i somras, men det känns som om den kan vara ett bra projekt när man vill göra nåt men inte har tålamod till nåt stort, den får vara kvar, tills vidare.
7. Laar - sååå tråkigt, men så snyggt det kommer att bli... får också vara kvar tills vidare.
8. Halvvantar - blir bra och skulle förmodligen vara användbara...men känner ingen lust till att fortsätta. Antar att de får ligga kvar lite till.
9. Ärmtyg - En mönsterstickad bit som jag tänkt göra ärmar till en vinterjacka av. Det har jag tänkt i 2½ år (eller egentligen ännu längre, eftersom garnet låg ett tag innan jag började). Jag vill fortfarande göra ärmar, kanske dags att göra nåt åt det? Den får vara kvar.
10. Fingervantar - Rätt garn, fel färg (nån slags orangerödaktig). Kommer aldrig att användas, här tänker jag repa upp och färga garnet så det kan användas.
11. Ett hemligt till - vill göra klart. Ska göras klart om jag bara orkar ta tag i det igen.
12. Bohus-handledsvärmare - handledsvärmare. kom igen, hur svårt kan det vara att göra klart dem?! 
13. Peacock feathers sjal - den här sjalen skulle jag vilja göra klart, men det är bara att inse att det antagligen inte kommer att ske. Och eftersom jag bara stickat ca 5 cm så är det ju lätt att göra om det, om lusten och orken skulle mötas nån gång i framtiden. Den har legat i 3 år, det kan nog vara dags att repa upp den.

2 definitiva upprepningar och 2 kanske. Att det ska vara så svårt att bestämma sig...

Och jag vet redan nu att jag kommer göra lite nya saker i februari, kanske bäst att sätta lite fart de närmaste veckorna så kanske jag får undan något/några projekt till!

Förresten! Till helgen är det möjligt att det händer nåt här på bloggen, håll utkik!

Slut på 2013

Som vanligt på nyårsafton gör jag en liten sammanställning över året som gått.

Precis som förra året tycker jag att jag stickat väldigt få projekt, men eftersom det finns 3½ koftor (Volangkoftan, Livstykketrøjen, Same Same och ärmar till den sydda jackan, länkarna går till Ravelry), så är mängden stickat ganska så stor ändå. 

Det blev visst några sjalar också (8 st!), varav 2 var gamla surdegar, Batik från 2007 och Promenade från 2011. 

Och antalet pågående och liggande projekt har inte ökat, konstigt nog, precis som förra året har jag 13 saker i gömmorna, mer eller mindre aktuella. Jag tror att några av dem kommer få gå upprepningsdöden till mötes, men jag ska fundera lite till innan jag bestämmer mig.

Ett projekt jag påbörjade, men tyvärr inte avslutade, var 365 foton. I början av året och en bra bit in på sommaren gick det bra, men sen rann det hela ut i sanden. Trots detta så har jag blivit flitigare på att använda kameran, så något gott förde det med sig. Och jag är väldigt nöjd med vissa av bilderna, tex den här och den här.

Min största insats under 2013 var nog ändå att jag katalogiserade hela garnlagret, så att allt garn nu finns inlagt i Ravelry! Att få koll på vad jag har i garnlagret var nyttigt, och kanske lite skrämmande, men det hindrade mig inte från att fylla på det. Fast numera försöker jag vara lite mer restriktiv och köpa till ett specifikt projekt, eller åtminstone i en sådan mängd att det räcker till nåt vettigt. 

Som vanligt ger jag inga nyårslöften, de brukar kännas så begränsande att jag bara blir motvalls och gör tvärtom istället, men en målsättning är ändå att göra åt mer av det garn jag redan har, det finns många fina garner i mitt lager!

Och som vanligt har jag drömmar och funderingar, vi får väl se om några av dem blir verklighet under 2014. 

 

Gott Nytt År!

Oj, jag glömde visst en av de stora händelserna i år, Stickstämman på Hållands folkhögskola i Undersåker! Jag fick gå kurs för en av mina stickidoler, Nancy Bush, och det var precis lika roligt som det brukar vara.

Batik

Som jag skrev i somras så gjorde jag klart en sjal som legat rätt länge.

Mönster: Batik (Ravelrylänk)
Garn: Wollmeise Sockenwolle 80/20 Twin i färgen Herzblut
Stickor: 3,75 mm

Jag vet inte varför den hade blivit liggande så länge, när jag väl började var den rolig att sticka.
Kanske berodde det på att jag innerst inne visste att jag nog aldrig skulle använda den. Den är jättesnygg och jag är väldigt nöjd, men jag är matchnings-galning, jag vill att det jag har på mig ska matcha. Och just rött är nåt jag aldrig använder, konstigt nog, för jag gillar rött. 

Men det finns ju andra som älskar rött, bla en person som suckade längtansfullt när hon såg garnet. Så sjalen har hamnat hos henne istället, för visst är det roligare att nåt verkligen blir använt istället för att bara ligga och skräpa i byrålådan?

Det passade extra bra eftersom en av hennes favoritsjalar nyligen hade försvunnit.

 

 

3 osannolika saker i samma projekt

Så var det ett tag sedan igen... det verkar som om jag helt glömmer bort den här sidan av bloggen när jag håller på med foton varje dag. Nå, bloggen är inte död, den bara slumrar ibland.

Livstykketrøjen växer och kroppen är klar (och ser, eftersom det är resårstickning, mest ut som en tarm). Jag har stickat några cm på ärmarna också, och jag stickar båda samtidigt, som vanligt.

Mönstret är lätt, fast det är lite knepigt att räkna varv istället för att mäta hur långt jag har kommit, men det går ju det också. Tror att det finns ett litet fel i mönstret i min storlek, men det kan ju vara en språkförbistring också (mönstret är på danska), det var hur som helst inte så svårt att korrigera (det är skönt att begripa mönster så pass bra att det går att rätta till sånt som är fel, det underlättar) .

Tempest får bara nåt varv då och då, eftersom det är ljusare på kvällarna och jag kan sticka på den andra, så den har knappt växt.

Men det osannolika då?

Det här.

1. Det är lin. Jag fick en härva lin i ett byte, så jag behövde komma på nåt bra att göra med det. Jag stickar aldrig i lin, eftersom det inte blir jämnt hur man än gör och jag är för petig för att stå ut med det. Men nu fick jag ju en härva, så nåt ville jag ju göra.

2. Det är virkat. Jag virkar nästan aldrig, förutom nån enstaka kant här och där.

3. Det är en disktrasa. Jag har hört/läst att folk som gör egna disktrasor tycker att det är det bästa som finns, men jag har aldrig brytt mig om det. Nu passade det att prova, för det är inte mycket man kan göra med 50 g lingarn, men en disktrasa räcker det ju till (troligen 2, om jag inte gör samma kant på 2:an). Så nu är det bara att vänta och se om provkörningen utfaller till belåtenhet.

3 osannolika saker i samma projekt. Kors i taket.

Tarmar?

Hur kul är det att visa ärmar i en stickblogg? Inte mycket,det ser mest ut som ett par tarmar...

Men det tar sig, jag är snart framme vid avmaskningarna för ärmkullen, det är bara att hoppas att beräkningarna jag gjort stämmer överens med verkligheten. 

Sen ska jag alltså sy en kropp, tillverka nån slags manschetter, sy ihop och i ärmarna, och förhoppningsvis få till nåt som liknar det som finns i mitt huvud. Jisses, det är mycket som ska klaffa för att det här ska bli bra.

Undrar om jag ska börja sticka på nåt nytt innan de här är klara, så jag får nåt roligare att visa? Det har ju kommit in ett nytt, trevligt garn i garnaffären som bara skriker efter att få bli mönsterstickade halvvantar (nej, jag har inte köpt nåt. Än). Fast jag kan ju också gräva fram nåt trevligt i lagret... där finns det ju en del att ta av.

 

Den som är sugen på att köpa en del av mitt garnlager kan ta en titt på min Ravelry-sida med garner till salu (då måste man vara medlem, det jag inte får sålt där kommer jag att lägga in på Tradera sen). Chansen är rätt stor att det kommer in mer där så småningom.

Nytt på det nya året

Jag bestämde mig för att gå med i en fotoutmaning, med en vag förhoppning om att kanske, kanske kunna bli en bättre fotograf.

För att det inte ska ta all plats i den här bloggen, så finns det på annan plats (bara precis bredvid...).

Läs mer här.

Hejdå, 2012

Än en gång sitter jag vid datorn medan mannen lagar mat :) Det har blivit så hos oss att han står för nyårsmaten, och gott brukar det bli, jag ser fram emot middagen.

Men i övrigt ska jag inte se framåt (ännu).

2012 går till historien som året då jag producerade mindre än nånsin sedan jag återupptog stickningen för sådär 10 år sedan. Fast kanske är det inte så konstigt, flytten i februari tog mycket tid och massor med energi, så det blev nog inte så mycket över till stickningen. Fast 2 riktigt fina koftor, Deco och silkeskoftan, det är jag mycket nöjd med

Nåt jag däremot fått gjort en hel del av, det är rensning. 15 gamla surdegar har jag repat upp under året (de sista 4 idag), eftersom jag till slut kunde gå med på att jag aldrig skulle göra klart dem. Det innebär att mina pågående/vilande projekt nu närmar sig ensiffrigt (inte riktigt, jag tror jag har 13 projekt nu) för första gången på ÅR!

För 2013 så har jag målet att lägga in hela mitt garnlager på Ravelry. Det kan bli intressant, för det finns såna mängder med garn här att jag inte riktigt vet vad jag har. OCh ett mål till är att gå till garnlagret först när jag ska sticka nåt. Inga kvantifierabara mål, sånt misslyckas jag ju bara med ändå!

 

Gott nytt år!

 

God Jul 2012

Passar på, så här dan före dopparedan, att önska er alla en riktigt

 

GOD JUL

 

Tomtarna har min mormor gjort

Knappar

Inspirerad av en kompis så införskaffade jag sortimentlådor på Biltema till mina knappar.

Tidigare låg de huller om buller i 2 lådor, visserligen i påsar, men inte direkt överskådligt. Nu ser det ut så här:

Och på lite närmare håll:

Genast blev det mycket roligare att titta på knappar! Några (eller ganska många) blev utsorterade och skall så småningom skänkas till den pyssliga systerdottern. Klart tjejen ska ha en egen knapplåda (om än inte av samma sort som dessa)!

Silkeströjan växer så sakteliga och är en utmärkt övning i tålamod. Så många gånger som jag repat upp bitar av denna kofta och gjort om, det har jag nog aldrig gjort tidigare. Men förhoppningsvis ska detta tålamod löna sig och ge mig en riktigt fin kofta.

Inköp från helgens Syfestival

I helgen tog jag en tur norröver och besökte Syfestivalen tillsammans med en kompis. Vi brukar kunna hetsa varandra rätt bra, men den här gången får jag nog säga att vi båda två lyckades hålla våra inköp på en rimlig nivå.

Så, vad fick följa med mig hem?

1. Mönster på Marias vansinnigt snygga kofta. Vet inte ännu vad jag ska använda för garn, men det är möjligt att det kan finnas nåt passande i lagret.

2. En liten påse fårskinnsspill som ska bli muddar. De flesta som säljer spill brukar bara ha väldigt små bitar, men den här påsen hade 2 större bitar och lite krafs, perfekt!

3. 2 härvor Tvinni Tweed som ska bli vantar.

4. Gissa vad det här är! (Jag skriver vad det är sist i posten, så ni slipper leva i ovisshet)

5. En bit tyg i
"kokt ull" och viscose. Det ska bli nån sorts kofta, men eftersom det inte räcker till ärmar så ska de stickas. Garn ska införskaffas så småningom, jag har nog redan hittat rätt sort. Tyget är mycket mörkare egentligen, det är svårt att få fram rätt färger i det här trista dagsljuset vi har nu.

6. Ett lilafärgat kaninskinn att kombinera med tyget. Ärmkanter är planen just nu.

Nu ska jag bara tillverka nåt av inköpen också. Det brukar ju kunna ta lite tid, så det är nog ingen idé att ni börjar vänta på resultat...

Och den konstiga lilla träsaken sätter man på en spolmaskin, så kan man spola på garn på knyppelpinnar. Hittades till ett trevligare pris än det jag sett tidigare, och det gör ju inget.

 

Återgång

Tyvärr har jag börjat få spamkommentarer på bloggen....

Därför återgår jag till den inställning som kräver att man verifierar sig med en kod. Jag vet, det är högst irriterande, men dessvärre nödvändigt.

Förhoppningsvis kan ni ändå tänka er att kommentera någon gång ibland!

Men det här blir ju inte bra...

Eftersom Deco-koftan nu definitivt är för otymplig att ta med på stickcafé, så startade jag idag en ny kofta.

Silkegarnet jag köpte häromveckan ska få bli en v-ringad kofta efter basmönster från boken "The knitter's handy book of sweater patterns". Så långt allt väl.

Men det blir ju inte bra!

Eller egentligen, det blir bra, med fina maskor och fin struktur, men, och det är ett stort MEN, färgerna bildar pölar. Pölar är ett stort fel i min bok...jag gillar det inte. Och det är mycket tydligare i verkligheten än det är på den här dåliga blixtbilden.

Så nu är frågan: SKa jag stå ut, eller repa upp och ändra maskantal (eller möjligen dra lite av ena tråden så att de inte ligger så nära varandra i färg, jag stickar alltså med 2 trådar).

Suck. Varför kan det inte bara vara enkelt?

Mer om boken

Ni vet ju redan vad jag tycker om en viss aspekt av boken Brodera på ylle, men vad tycker jag om resten då?

Jo, på det hela taget är jag nöjd, det är en fin liten bok.

Några små minustecken:

• det finns knappt några mönsterskisser. Visserligen är nog boken tänkt för fritt broderi, men jag skulle uppskattat om det fanns lite fler mönsterskisser att utgå ifrån.
• beskrivningarna anger egentligen inte hur du ska brodera, utan hur du ska tillverka ett armband, en påse eller vad nu kan vara.

Plustecken för

• en bra genomgång av materialval, och varför man ska använda vissa saker.
• fina bilder.
• många tips.
• historik!
• uttalanden som "det är bara att släppa taget om vad som är rätt eller fel, vackert eller fult" och "det är dina stygn och de duger så länge du broderar så fint du kan" 

Slutsats: det är ingen bok för den som behöver förlagor, och inte vågar göra fel, och kanske inte heller en bok som passar som första broderibok. Men som inspiration är den toppen!

 

Dagens och gårdagens skörd

Dagens skörd:

Ca 1 liter röda krusbär som jag kunde plocka efter att jag klippt bort en massa grenar av en förirrad Berberis (jag avskyr verkligen Berberis... synd att vi har så mycket av det).

Gårdagens skörd är av annorlunda art. 

En stickmätningsgrej (för den som inte orkar räkna i huvudet eller ens med miniräknare), ett gäng små stickmarkörer och en knapp. Inköpt här. Trevligt ställe med massor med tillbehör och många trevliga garner. Varför det är än underligare att jag inte fick med nåt garn hem, men tydligen kan man lära även gamla stickerskor att ändra sitt beteende (jag visste inte vad jag ville göra med de fina garnerna, så därför köpte jag inget. Mycket märkligt).

På sluttampen

Efter att nästan uteslutande ha jobbat på min krokade sjal sedan jag började på den i slutet av maj, så är jag nu äntligen på sluttampen.

Bara 6 solfjädrar kvar att göra kant på.

Sen är det väl bara att göra en djupdykning ner i UFO-lådan och fiska upp nåt som legat ett tag och nu behöver lite uppmärksamhet. Undrar vad det kan bli?

Inte mycket variation

Säga vad man vill, men att vara projekt-monogam ger inte mycket underlag till blogginlägg...

Jag håller på med min krokade sjal och det går inte fort. Och det är mest samma-samma hela tiden så det finns inte så mycket att säga om den heller.

Men det växer i alla fall.

Ibland växer det nästan lite för bra, eftersom det är rätt lätt att glömma att man gjort tillräckligt många maskor för en solfjäder och bara fortsätter, speciellt om man tittar på tv eller nåt som tar lite av uppmärksamheten.

Men som tur är så är ju virkning/krokning väldigt lätt att repa upp, så det är inte alltför besvärligt.

Nu ska jag försöka göra en ordentlig insats på den, så att jag får göra nåt nytt/nygammalt. Det börjar kännas som om det vore trevligt med lite variation.

Utflykt

Det är svårt att undkomma Göta Kanal när man bor i närheten (men varför skulle man vilja det?), så vi bestämde oss för att leka turister i vår egen hembygd och ge oss ut på kanalkryssning. Kameran fick stanna hemma, av någon outgrundlig anledning, så det är bara telefonbilder. 

1:a slussen i bakgrunden. Det såg inte så lovande ut med vädret, det var mörkt och regnet hängde i luften, men det blev allt bättre längs vägen.

Man känner sig ganska liten inne i en sluss.

När vi kom ut på den bit som kallas Långa kanalen (eftersom det inte finns några slussar där) så hade vädret hunnit bli vackrare. Bara att njuta av utsikten.

Det går får lite överallt längs kanalen, de ägs av kanalbolaget.

Nästan framme. Lusthuset till vänster har tydligen funnits med på många frimärken. 

Sträckan vi åkte är ca 2 mil.... det tog 3½ timmar. 

Och så avslutades det hela med ett besök på Cloetta.

En underbar dag (även om jag hade varit glad om jag sluppit förkylningen jag dras med för tillfället, men man kan ju inte få allt).

Gör som det står eller...

Jag har börjat på solfjädersdelen på sjalen och det började inte bra. Maskorna räckte inte till för att få plats med alla fjädrar, så jag fick repa upp, trots att jag gjorde precis som det står i mönstret.

Nu har jag antagit inställningen "fake it till you make it" och gör som jag själv vill för att få maskorna att räcka till. Jag fick helt enkelt räkna ut hur många maskor varje solfjäder får lov att ta, och sen anpassa mig efter det.

Nu börjar jag också se saker som jag inte är jätteförtjust i, som att det inte blir likadant på varje sida av fjädern... för ett symmetrifreak som mig är det lite frustrerande. Men eftersom jag inte kan tillräckligt mycket virkning/krokning för att ändra på det, så får det helt enkelt vara. Kanske bryr jag mig heller inte om det när sjalen är blockad.

Den som lever får se.

Det går inte fort

Min Color affection är färdigstickad, nu ska den bara spännas ut. Detta innebär att jag helt gått över till min krokade sjal, och det är fortfarande roligt!

Men fort går det inte... Som tur är växer det mycket även om det inte går fort.

Det är en intressant känsla att jobba med det här, det är så mycket kompaktare än stickning. Om jag hade stickat det på stickor 5,5 mm så hade det varit väldigt löst och flygigt. Men det är inte stabbigt, det syns om man sträcker ut det lite.

Jag är på sista varvet innan man börjar med diagram, nu får vi se om jag kan ta mig vidare!

Ännu mer ny kunskap

Som om det inte räcker med att jag lär mig att knyppla, nu har jag gett mig på att kroka en sjal.

Jag är inte speciellt van ens vid virkning, så att ge mig på en krokad sjal, det är kanske att ta mig vatten över huvudet. Men den är ju så fin... och det kan ju inte bli mer än fel så att jag får repa upp det. Jag menar, pröva måste jag ju! Och min Color affection är nästan klar, så jag vill ha nåt nytt att ge mig på...

Det är inte mycket att visa än, men det här ska bli Venus (Ravelrylänk).

Garnet är Sylvia 2-ply från Posh yarn (merino/silke), som jag köpte för evigheter sedan. Garn från lagret alltså!

Så här långt är det inte svårt, bara lite pilligt.

Titta, det blir nåt!

Efter att ha klivit över en hööög tröskel, så har jag satt igång att knyppla! Jag satte på mönstret "Udd och stad" (antagligen alla knyppellärares grundmönster) på min dyna och tog fram den bibblo-lånade boken och satte igång. Det var lättare än jag trodde när jag först tittade i boken (den är väl inte det mest pedagogiska jag har läst), särskilt när jag gjorde som det stod.

 

Till höger är den första biten, alltså innan jag gjorde rätt. Nu fick jag lära mig själv att det har stor betydelse var man sätter nålarna. 

Nästan 40 cm har jag lyckats åstadkomma... inte är det jämnt och inte är det snyggt överallt, men JAG har gjort det, och det kan bara bli bättre!

Bara resten kvar att lära sig.

Inspirationsfrågor

Garn och ord skickade mig 5 stycken inspirationsfrågor. Nu är ju jag den eviga kedjebrytaren, så jag kommer inte skicka det här vidare (om ni inte känner för att svara på samma frågor som jag, gör det om ni vill!), men svara, det ska jag, för jag tyckte det var bra frågor.

1. Vad får du stickinspiration av?

Ravelry, Ravelry och Ravelry. Kompisar. Garn. Och Ravelry. Att se något som någon har gjort, i verkligheten eller på bild är det mest inspirerande. Och, som jag skrev häromdagen, jag kan upptäcka saker jag inte trodde jag ville göra, bara för att nån annan gjort något fint.

2. Vad gör du om/när lusten och inspirationen tryter?

Taggar ner... dvs jag tar oftast och går över till nåt enkelt, som blir snyggt, men inte kräver så mycket engagemang, oftast nåt redan påbörjat. Gärna rätstickning, rätstickning är undervärderat.

3. Vilken  sorts projekt blir oftast liggande?

De med för mycket detaljer. Jag använder sällan såna saker, så jag tappar ork och lust att sticka dem efter ett tag. 

4. Har du någon gång övervägt att sluta sticka?

Jag har redan slutat en gång. Under början på 80-talet så stickade jag massor, men sen halkade jag liksom ur det där med handarbete över huvud taget och stickade ingenting alls i så där 10-15 år. En dag började jag brodera, och så småningom gick jag en kurs (Skapande arbete i ull) och rätt som det var hittade jag tillbaka till stickningen. Det var 10 år sedan nu, och nu har jag väldigt svårt att tänka mig att lägga av...

5. När är det som roligast att sticka?

När jag tittar på arbetet och det blir så där bra som jag aldrig trodde det kunde bli... då blir jag glad i hela kroppen och sitter och tittar på det jag skapat, och njuter...och ger mig själv beröm. För jag tycker det är viktigt att inte undervärdera sig själv och sitt arbete. 

Ett loppisfynd

Jag har funderat i många år men aldrig kommit mig för... jag har inte ens provat.

Men idag gjorde jag ett fynd på loppis.

Vad kan det vara?

Jo, det här!

Och pinnar saknas inte.

Allt detta för endast 250 kronor. Nu ska jag bara lära mig hur man knypplar också!

Jag behövde väl det här (en extra hobby alltså) ungefär lika mycket som jag behöver ett hål i huvudet, men ibland kan man inte låta bli...

 

Ska man skriva nåt också?

Hopp och hej så tiden kan gå...helt plötsligt har nästan en månad ramlat förbi, och vi har till och med gått över till sommartid.

Mitt arbetsrum är fortfarande mer eller mindre oåtkomligt, jag har visserligen packat upp nästan allt, men bara huller om buller för att bli av med lådorna, nu ska allt sorteras också. Tur att jag gillar att sortera!

Så här såg det ut innan jag började, det är inte mycket bättre nu...

Jag hittade symaskinen och lite broderigarner och åstadkom en återvunnen kudde. En sliten Gudrun-jacka och lite broderier blev det här:

Jag hade kanske kunnat brodera ännu mer på den, men jag tycker nog det räcker.

Tröjan växer och har nu blivit rätt så otymplig. Båda framstyckena är klara och jag är i full färd med bakstycket. Lite fick jag göra om, för i mönstret är ärmhålet bara 20,5 cm djupt och det tycker jag är lite för lite. 

Jag är väldigt förtjust i garnet, Rauma finullgarn, det är inte så mjukt och fladdrigt som många garner är nu för tiden, utan har mer stadga och definition, utan att för den skull bli raspigt!

För att ha nåt lite mindre att ta till vid behov så startade jag en liten sjal. Eller ja, en scarf, snarare.

Nästan samma färg, garnet är Jaipur silk, 2 härvor. Jag stickar tills första härvan tar slut, sedan börjar jag minska. Silkessjalar är skönt att ha runt halsen, och är nästan alltid lagom varmt, oavsett temperatur ute. Mönster är Chinook (Ravelry-länk).

Stickpåse

Stick-påsar och -väskor kan man aldrig få för mycket av, eller hur? Jag har fått en riktigt fin i present av några vänner, kolla in den här:

Den är stor och rymmer lätt en tjock tröja. Kommer definitivt att komma till nytta.

Tack, kära vänner!

Ljus i vårt hus

Det har inte varit mycket till ljus för fotografering den senaste tiden så det gäller att passa på idag, när solen skiner så vackert!

Eira börjar närma sig slutet.

Kroppen är klar och ärmarna är det ca 10 cm kvar på. Jag har provat och än så länge ser det bra ut, nu gäller bara att det sista blir bra det också.

Även om ljuset är tillräckligt så är färgåtergivningen lite skum, det är så mycket mer lila i verkligheten, en rätt djup, blålila som är jättesnygg. 

Enligt mönstret skulle man sticka ärmarna runt, och det är väl egentligen bra, man slipper ju rätt mycket aviga maskor. Men jag har ingen kort rundsticka i rätt storlek, och jag gillar inte att sticka Magic loop, så därför valde jag att sticka dem fram och tillbaka. Då kunde jag dessutom sticka båda samtidigt (bara tanken på att sticka 2 ärmar runt, samtidigt, får mig att rysa!), något jag föredrar att göra, då vet jag nämligen att de blir lika långa och har ökningar på samma ställen. 

Nu ska jag börja fundera på vad jag ska sticka när den här är klar, det behöver nog också vara en del slätstickning eftersom flytten tar mycket tid och energi. Men att surfa på RAvelry för att hitta nåt nytt är ju inget besvär! Jag kan ju ta ett UFO förstås, men de flesta är faktiskt nerpackade, så det finns inte så många att välja på. Nå, garnerna är ju också nerpackade, så jag antar att jag får nöja mig med nåt av de projekt jag har lämnat framme.

 

Monogam stickning

Jag har kommit in i ett annorlunda flöde, ja, annorlunda för att vara mig. Mitt vanliga sätt är att sticka på flera projekt åt gången, och alltför ofta starta nya projekt.

Nu stickar jag på ett enda projekt, och vad mer är, jag känner mig nöjd med det! Men så är det ett särdeles bra projekt också.

Det här är Eira. När den kom ut så visste jag att jag absolut ville göra den och jag letade i mitt garnlager. Tanken var att jag skulle göra den i garnet som ändrade färg, ett garn som borde ge ungefär rätt stickfasthet om man betänker att det kallas 4-ply. Men icke, det blev alldeles för få maskor för att det skulle funka.

Men så hade Garnkorgen tagit in Cascade 220 fingering. Jag gillar den tjockare varianten, så det här var ju ett bra tillfälle att prova om den tunna är lika bra. Och det är det! Det blir jämnt och fint, och det är bara trevligt att sticka med det, även om det krävs "tunna" stickor. Det är inte så farligt, jag använder 3,25 mm, men mitt favoritläge är runt 4-4,5 mm, så det är lite skillnad. Färgen är 9595, Dark Periwinkle.

Som ni ser så är ena axeln nästan klar, det går faktiskt undan rätt bra ändå.

Det är möjligt att det här med ett enda projekt är en övergående fas, och kanske beror det på att det är lite mycket annat just nu, eftersom vi ska flytta. Mitt arbetsrum såg ut så här i förmiddags, nu ser det ännu lite värre ut...

Eftersom det är ett av de 2 mest prylbemängda rummen i huset (det andra är datorrummet), så har jag ändå gjort en stor del av packningen när det här är klart. Jag ser fram emot att få packa upp allt och sätta in det på nya platser. Men om man hade kunnat flytta över allt på något magiskt vis utan att packa ner det, så skulle jag gärna gjort det! Det blir inte lättare med åren att flytta, den saken är klar.

Favoriter ur bokhyllan 1

Jag gör som Med pinner och Tålamodspåsen, skriver lite om några böcker i bokhyllan. Det blir ingen tio-i-topp-lista, det blir antagligen inte utspritt över hela året, men det blir nån sorts sammanställning av favoriter i hyllan, lite då och då.

Den första boken är inte EN bok utan fyra.

Det är Barbara G. Walkers "A treasury of knitting patterns" med efterföljare. Nummer 3 (Charted knitting designs) har jag i en gammal version, den kallas numera "Charted knitting designs - a third treasury of knitting patterns". 

De här böckerna är verkligen en skattkammare full av stickmönster (ytmönster alltså, inte tröjor etc), och jag bläddrar ofta i dem. Som ni kan se är de fulla med små lappar, lappar som markerar favoritmönster. Det finns alla sorters mönster, så har man dessa böcker så behöver man strängt taget inte en enda bok till med mönsterförslag.

De flesta mönstren finns endast som skriftlig information och inte som diagram, och till varje mönster (utom vissa varianter) finns en bild. 

Av någon anledning verkar det bara vara Uppsala English bookshop som tar in dem i Sverige (Länk här, sök på "Walker, Barbara", glöm inte kommat!). Det är en mycket trevlig butik, så om man vill handla i Sverige så rekommenderar jag dem. Tyvärr är böckerna lite dyra i Sverige, så om man vill ha tag på dem billigare så är nog Amazon i England ett bra alternativ.

2011 i backspegeln

Ännu ett år har rusat förbi, ett år med lite mindre antal färdiga projekt än det brukar vara. Det finns inga särskilda anledningar till detta, kanske har jag bara lagt ner mer omsorg på det jag har stickat?

Nåt som faktiskt överraskar mig är att jag tog tag i inte mindre än 5 gamla surdegar: Bling, Gail, Basic Bordeaux, Vita vintervantar, och en färgglad sjal som aldrig blev bloggad.

Samtliga hade legat mer eller mindre länge i UFO-högen. En del som också låg i högen blev faktiskt upprepat, eftersom jag insåg att de aldrig skulle bli klara. 

UFO-högen har således minskat, men är fortfarande på en ganska ohanterlig nivå. 

Det projekt som jag är allra mest nöjd med i år är Blått och blandat, koftan i en massa blåa nyanser. 

Målsättningen för 2012 är att få ner antalet UFO ännu mer, att göra åt en del av allt fint garn jag har i lagret och att satsa på enkla, stilrena modeller. Jag har insett att de saker jag använder mest är de som är enkla, rätt släta och inte de mest intressanta att sticka. Det gäller alltså att hitta en bra balans mellan det jag kommer att ta på mig och det jag gillar att sticka. Det kan bli intressant.

Ett Gott Nytt År till er alla, hoppas 2012 blir ett riktigt bra år!

God Jul

 

Önskar er alla en riktigt god jul! 

Matcha

För ett tag sedan stickade jag en mössa och ett par matchande vantar som aldrig fick se dagens ljus här på bloggen. (Mönster på båda från Tålamodspåsen)

De passar rätt bra till min vinterkappa, och det är ju alltid roligt när det matchar... så när jag kom på att jag inte har någon matchande halsduk blev det en rask tur till YlloTyll för lite garniga inköp (nej, jag hade faktiskt inget som passade i lagret. Är det inte alltid så?).

Ljuset luras, det är ungefär samma röda färg på de här nystanen som på mössan och vantarna.

Nu ska jag bara hitta på något trevligt sätt att använda dessa till en halsduk/scarf/slamsa... det är väl helt enkelt dags att se om jag kan hitta lite inspiration på Ravelry.

Modell

Det är svårt med bilder nu när det är så mörkt, men jag lyckades ta en bild på mig själv i den nya tröjan.

Den blev riktigt bra, och kommer antagligen användas mycket.

En halssak blev klar i november. Starkt influerad av Liisa som var inspirerad av Ilsefin så blev det en patentstickad ring, i min version är den stickad i Rowan Felted Tweed. Det gick åt nästan 4 nystan, och jag stickade på 5.5mm stickor.

Eftersom provlapparna jag skrev om i förra posten inte har utfallit till belåtenhet (inte pga färgen, utan pga masktätheten), så behövde jag nåt annat att sticka på. Egentligen ville jag starta något nytt, det drar i startitis-tarmen, men så blev det inte. 

Min hjärna är nämligen överbelastad för tillfället och jag behöver nåt enkelt, så - under över alla under - jag tog fram ett UFO ur högen och satte igång.

Det här är Featherweight cardigan av Hanna Fettig, startad i augusti. Förra året. Slätstickning i evigheter, det ska väl hjärnan orka med?

Nu har jag kommit så långt på ärmen som jag ska (innan kanten ska på), så nu ska jag börja på den andra. 

Garnet är sånt som legat i lagret i evigheter, en tråd Lorna's Laces Helen's lace (50 ull/50 silke) och en tråd Merinangora cashmere doppio (ren cashmere). Det blir tunt, slätt och mjukt. Det finns vissa indikationer på att detta också kan bli en sån där kofta som används ofta. Om kanten blir bra, vill säga. Jag har en idé om den, men inga lösningar ännu...

Märkligt

När vi var i London förra året köpte jag ett garn jag aldrig har provat, Shilasdair Luxury 4-ply. Nu fick jag för mig att jag skulle göra nåt med det och började sticka provlappar (jo, faktiskt!). Jag till och med tvättade dem så jag skulle få riktigt bra koll på stickfastheten.

Jag blev lite överraskad.

Utan blixt.

Nån som ser nåt konstigt? 

Med blixt.

Nu då?

Färgen ligger i verkligheten nånstans mellan dessa 2 bilder.

Har någon av er nånsin varit med om detta?

Garnet är växtfärgat med "Logwood" (Haematoxylum campechianum), kallas uppenbarligen blåträd eller blodträd på svenska. Vad kan det vara som gör att det blir sån färgskillnad på det otvättade och det tvättade garnet? Spinnolja? Jag har ju tvättat garn med spinnolja förr, och har aldrig sett den här stora skillnaden.

Tur att jag gillar den tvättade färgen också.