stickeri stickera stickeralla

Slut på 2013

Som vanligt på nyårsafton gör jag en liten sammanställning över året som gått.

Precis som förra året tycker jag att jag stickat väldigt få projekt, men eftersom det finns 3½ koftor (Volangkoftan, Livstykketrøjen, Same Same och ärmar till den sydda jackan, länkarna går till Ravelry), så är mängden stickat ganska så stor ändå. 

Det blev visst några sjalar också (8 st!), varav 2 var gamla surdegar, Batik från 2007 och Promenade från 2011. 

Och antalet pågående och liggande projekt har inte ökat, konstigt nog, precis som förra året har jag 13 saker i gömmorna, mer eller mindre aktuella. Jag tror att några av dem kommer få gå upprepningsdöden till mötes, men jag ska fundera lite till innan jag bestämmer mig.

Ett projekt jag påbörjade, men tyvärr inte avslutade, var 365 foton. I början av året och en bra bit in på sommaren gick det bra, men sen rann det hela ut i sanden. Trots detta så har jag blivit flitigare på att använda kameran, så något gott förde det med sig. Och jag är väldigt nöjd med vissa av bilderna, tex den här och den här.

Min största insats under 2013 var nog ändå att jag katalogiserade hela garnlagret, så att allt garn nu finns inlagt i Ravelry! Att få koll på vad jag har i garnlagret var nyttigt, och kanske lite skrämmande, men det hindrade mig inte från att fylla på det. Fast numera försöker jag vara lite mer restriktiv och köpa till ett specifikt projekt, eller åtminstone i en sådan mängd att det räcker till nåt vettigt. 

Som vanligt ger jag inga nyårslöften, de brukar kännas så begränsande att jag bara blir motvalls och gör tvärtom istället, men en målsättning är ändå att göra åt mer av det garn jag redan har, det finns många fina garner i mitt lager!

Och som vanligt har jag drömmar och funderingar, vi får väl se om några av dem blir verklighet under 2014. 

 

Gott Nytt År!

Oj, jag glömde visst en av de stora händelserna i år, Stickstämman på Hållands folkhögskola i Undersåker! Jag fick gå kurs för en av mina stickidoler, Nancy Bush, och det var precis lika roligt som det brukar vara.

Sjalfrossa 4

Mysteriesjalen från förra posten är klar!

Jag klassar det här som en bra mysteriestickning pga följande:

• Den var rolig att sticka och det var inte svårt att hänga med, ledtrådarna var inte speciellt långa
• Mönstret är symmetriskt (ja, det är viktigt om man är ett sånt symmetrifreak som jag är)
• Det är inte femtielva olika mönster i sjalen
• Instruktionerna är välskrivna, även för blockningen
• Susanna IC fanns hela tiden tillgänglig i forumet på Ravelry, för att svara på frågor eller bara heja på i största allmänhet

Finns det nåt negativt? Kanske är det synd att kalla det negativt, men det här är det jag tycker minst om:

• Det är väldigt många maskor i ytterkanten, så den går inte att sträcka ut helt, tanken var tydligen att det ska se ut som vissna löv i kanten, men jag skulle helst haft uddarna helt utspända.
• Det där med annorlunda konstruktion var kanske lite att ta i... 
• Det finns en liten "puckel" i överkanten, eftersom man stickade flera varv innan man började sticka kortvarv. Man ser det tydligt på bilden nedan, den där kanten byggs inte bort, den ska bara sträckas ut så mycket som möjligt när man blockar

Men på det hela taget så är jag mycket nöjd!

Sjalfrossa 1

Om nån nu inte har märkt det så är det höst. Höst är bra för sticklusten. Eller kanske är det inte så bra... av någon mycket konstig anledning så ökar antalet projekt rätt så proportionerligt till antalet minskande grader på termometern.

Och mest ökar antalet sjalar. 

Jag är en fryslort, jag fryser hur lätt som helst, och på hösten och vintern går jag inte ut utan nåt runt halsen. Nu har jag dessutom upptäckt att jag fryser mindre på kontoret (som har en tendens att vara kallt) om jag har nåt runt halsen (det borde jag ha upptäckt tidigare, men bättre sent än aldrig).

En sjal är färdig:

Mönster: Cheshire cat (Ravelrylänk)
Garn: Drops Lace (det enfärgade) och mitt handspunna som jag nämnde i förra posten.
Stickor: 3 mm

Jag trodde ju att jag skulle använda mer av mitt handspunna garn, men så blev det inte. Ja, visst kunde jag gjort sjalen större, men jag hade inte obegränsat av det lila garnet, och jag gillar dessutom lite mindre sjalar, så den blev inte större än så här.

Ungefär samtidigt som jag gjorde klart den här sjalen så hade jag gjort en arkeologisk utgrävning i garnlagret. Jag var ute efter nåt blått, och hittade 2 härvor Koigu KPPPM som nog skulle duga. 

Sen fick jag för mig att jag skulle använda garnet till ytterligare en Cheshire cat (jag gillar mönstret och formen), så jag gjorde ytterligare en djupdykning i lagret och kom fram med en härva Colinette Jitterbug som matchar perfekt.

Det är bara ett fel. Nu blir det en lila sjal.

(Ja, jag vet att det ser blått ut på bilden, men tro mig, den är lila)

Fast jag har i alla fall inte köpt nåt nytt garn för att kunna göra åt nåt i lagret!

Handspunnet garn går också att sticka med

I en grupp som jag deltar i på Ravelry, så ägnades september åt att sticka med handspunnet (eller extra fint) garn.

Jag har ju en del som jag spunnit, men det är väldigt lite jag har använt, jag fick kolla på Ravelry för att komma ihåg vad jag har gjort

Ett par halvvantar:

Några ränder i ett par fingervantar: 

Och en baby-väst:

Det senaste projekten av dem (baby-västen) gjordes i juni 2009, så det var väl dags att börja fundera på att sticka med nåt handspunnet igen, eller hur?

Nu är det ju rätt svårt att få något gjort, när det mesta består av runt 100-200 meter, och det dessutom är sånt jag inte nödvändigtvis vill använda till nåt jag själv ska ha på mig.

Point in case:

Ett fantastiskt trevligt, 3-trådigt garn. 205 meter. Garnet är mjukt, runt, mumsigt. Jag är jättenöjd med garnet. Färger som är jättefina, men som jag aldrig har på mig. Aldrig. Vad gör man då? 

Man gör något till yngsta systerdotterns docka.

Den blev väldigt söt. Och använde ungefär 96 meter. 

Systerdotter nummer 2 fick en Barbie-klänning.

Det här var en snutt BFL som inte var lång, 32 meter. Jag använde alltihop till den här lilla klänningen (och fick göra om mönstret lite så garnet skulle räcka).

Sen tyckte jag att jag skulle göra nåt mer "vettigt" och gav mig på det här garnet:

Entrådig Corriedale i färg Duva (fibern kom från en av Spinspirations fiberklubbar). 96 gram, 635 meter, så det räckte ju till nåt... och jag gjorde åt 28 gram.

På vad? Det kommer i nästa post. 

Batik

Som jag skrev i somras så gjorde jag klart en sjal som legat rätt länge.

Mönster: Batik (Ravelrylänk)
Garn: Wollmeise Sockenwolle 80/20 Twin i färgen Herzblut
Stickor: 3,75 mm

Jag vet inte varför den hade blivit liggande så länge, när jag väl började var den rolig att sticka.
Kanske berodde det på att jag innerst inne visste att jag nog aldrig skulle använda den. Den är jättesnygg och jag är väldigt nöjd, men jag är matchnings-galning, jag vill att det jag har på mig ska matcha. Och just rött är nåt jag aldrig använder, konstigt nog, för jag gillar rött. 

Men det finns ju andra som älskar rött, bla en person som suckade längtansfullt när hon såg garnet. Så sjalen har hamnat hos henne istället, för visst är det roligare att nåt verkligen blir använt istället för att bara ligga och skräpa i byrålådan?

Det passade extra bra eftersom en av hennes favoritsjalar nyligen hade försvunnit.

 

 

Komma ifatt

Dags att försöka komma ikapp lite här på bloggen, det var länge sedan sist (det är dumt att det blir så länge mellan gångerna då och då, men eftersom jag fortfarande tycker att det är kul att blogga och inte tänker lägga ner bloggen så får det helt enkelt bli så ibland).

För att det inte ska bli för långt och för rörigt så tänkte jag dela upp det lite över ett antal poster.

Jag börjar med det här:

Endast 3 dagar efter förra posten hade jag en färdig jacka! Den blev slät, den är utan manschetter och den har (ännu) ingen knäppning. En hyska och hake är införskaffad, så snart kanske den till och med kan knäppas. Kanske gör jag i framtiden några manschetter att ha till, men just nu är den bra som den är.

Kanten har jag gjort genom att plocka upp maskor genom tyget, sticka utåt, göra ett vikvarv och sticka lika långt till. Sedan har jag sytt fast kanten på insidan. Den är liiite för stor (dvs har lite för många maskor), men det gick att rätta till ganska bra med en ordentlig pressning.

Garnet (Jamieson's Shetland spindrift, köpt från Stackmora vävstuga) är en nästan perfekt matchning till tyget, mycket bättre än vad som går att få fram på bild. 

Jackan är ännu inte använd, den är väldigt varm, men det har ju börjat bli kallare, så snart är det nog dags för premiär!

Och det bästa är att jackan blev som det jag såg framför mig, när jag köpte tyget. Sånt är roligt!

Jo, det gick

Det blev en ny kofta till stickstämman :-)

Lite fakta:

Mönster: Same, same but different (ravelrylänk)

Garn: Colinette Jitterbug, färg Summer berries, 3 härvor (a' 150g)

Stickor: 3,5 mm

Jag gjorde den längre än i mönstret, och skippade vecken i sidorna (för de blev så fula).

Efter att den blev klar så tillverkade jag en liten halsslamsa som jag inte har lyckats ta nån bild på.

Sedan trodde jag att jag skulle börja på nåt nytt, men det har inte blivit så ännu, bara några provlappar. Istället repade jag upp en trekvartsfärdig kofta som jag insåg att jag aldrig skulle komma att använda, och gjorde färdigt en sjal som legat i 2½ år. Den ligger utspänd just nu, men ska väl kunna hamna på bild så fort den torkat.

Lite annat håller jag på med, men det tar jag i en annan post.

Disktraserapport

Njae, jag kommer nog inte helt gå över till hemmagjorda disktrasor. 

Den är jättebra om man behöver gnugga på nåt som sitter lite hårt, men den funkar ju inte som "gör-skinande-rent-och-fint-trasa" eftersom den lämnar spår. Så man får eftertorka. 

Men det är ju inte hela världen, och eftersom den har en funktion så blir den kvar på diskbänken i alla fall. Jag har tom gjort en till, stickad den här gången (jättebra stickning att ha med när man kollar på speedway i verkligheten, det blir ju gärna lite dammigt), men den är inte provad ännu.

Lingarnet är nästan slut, det som är kvar räcker inte till nånting, så det är ju också ett plus!

Livstykketrøjen

Livstykketrøjen är klar, ja den har faktiskt varit klar sedan den 10 juni, men det är ju det där med att komma sig för att skriva om det också.

Jag sträckte nog ut ärmarna lite väl mycket, de känns lite fladdriga, men det är ju lätt åtgärdat genom att blöta ner tröjan igen.

Nöjd är jag i alla fall, och den är skön att ha på. Garnet är lite raspigt, men det kliar trots detta inte särskilt mycket. Jag hittade dessutom en fin "säkerhetsnål" i garnaffären att ha till koftan, det gör ju inte saken sämre.

Så då skulle jag väl bara fortsätta på Tempest då? Det kunde man ju ha trott... men jag är ju som jag är och hade inte gjort nån provlapp innan jag började på den. Jag blev lite misstänksam längs vägen dock, och stickade en provlapp, bättre sent än aldrig. Resultatet? Det blir för litet, och eftersom jag inte har så stor framgång med det där med viktnedgång och omfångsminskning så var det ju bara att repa upp. Efter lite räkning ska väl den kunna bli nåt, den också.

Ett tag innan detta hände hade jag påbörjat en Laar för att ha nåt riktigt enkelt att ta till när hjärnan är urkopplad (det är 25 cm slätstickning i tunt garn, innan det ens händer någonting som man behöver använda hjärnan till). 

Men nu är det ju så att ibland vill man ha nåt som inte är fullt lika hjärndött... och jag har fått för mig att jag vill ha en ny kofta när jag åker till stickstämman i Jämtland första helgen i augusti... Självklart hade jag ingen lust att ta tag i Tempest, och lika självklart var jag ju då "tvungen" att börja på nåt nytt (det där med ett projekt i taget verkar vara lite lätt på upphällningen, det var kul så länge det varade).

Så vad blir det då? Det blir Same, same, but different. En uppifrån och ner-kofta, men med "isydda" ärmar, inte raglan. Det har jag aldrig provat tidigare, så nu var jag lite sugen på det. Den blir stickad i Colinette Jitterbug (som införskaffades till bra pris när Garnverket i Linköping stängde i slutet på maj). Så nu är det väl bara att jobba på, så det finns en chans att den blir klar innan jag åker.

Hoppsan, vad mycket text det blev... jag får avsluta med 2 bilder.

Jag virkar. Igen. Märkligt.

De där afrikanska blommorna har ju blivit rätt populära. Även jag har fallit, för jag hittade mönster på en väldigt söt ugglekudde. Det där är ju sånt man kan göra en här och en där, så det lär ta sin lilla tid innan det blir en uggla. Tycker jag det är roligt finns det en supersöt flodhäst att gå vidare med sen.

En miniuggla efter ett annat mönster har det hunnit bli också. Snabbt gjord och rätt söt! Lite mer virkning kanske det blir nu, men bara i form av småsaker, sannolikheten att jag virkar ett plagg är ganska liten. Fast man ska ju aldrig säga aldrig.

3 osannolika saker i samma projekt

Så var det ett tag sedan igen... det verkar som om jag helt glömmer bort den här sidan av bloggen när jag håller på med foton varje dag. Nå, bloggen är inte död, den bara slumrar ibland.

Livstykketrøjen växer och kroppen är klar (och ser, eftersom det är resårstickning, mest ut som en tarm). Jag har stickat några cm på ärmarna också, och jag stickar båda samtidigt, som vanligt.

Mönstret är lätt, fast det är lite knepigt att räkna varv istället för att mäta hur långt jag har kommit, men det går ju det också. Tror att det finns ett litet fel i mönstret i min storlek, men det kan ju vara en språkförbistring också (mönstret är på danska), det var hur som helst inte så svårt att korrigera (det är skönt att begripa mönster så pass bra att det går att rätta till sånt som är fel, det underlättar) .

Tempest får bara nåt varv då och då, eftersom det är ljusare på kvällarna och jag kan sticka på den andra, så den har knappt växt.

Men det osannolika då?

Det här.

1. Det är lin. Jag fick en härva lin i ett byte, så jag behövde komma på nåt bra att göra med det. Jag stickar aldrig i lin, eftersom det inte blir jämnt hur man än gör och jag är för petig för att stå ut med det. Men nu fick jag ju en härva, så nåt ville jag ju göra.

2. Det är virkat. Jag virkar nästan aldrig, förutom nån enstaka kant här och där.

3. Det är en disktrasa. Jag har hört/läst att folk som gör egna disktrasor tycker att det är det bästa som finns, men jag har aldrig brytt mig om det. Nu passade det att prova, för det är inte mycket man kan göra med 50 g lingarn, men en disktrasa räcker det ju till (troligen 2, om jag inte gör samma kant på 2:an). Så nu är det bara att vänta och se om provkörningen utfaller till belåtenhet.

3 osannolika saker i samma projekt. Kors i taket.

Koftor, koftor, koftor

Det har nog knappast undgått någon att jag gillar koftor. Det är inte ofta jag stickar hela tröjor, nej, koftor är det som gäller. Det är ju så behändigt, blir det lite, lite för varmt så är det ju bara att knäppa upp så är man mer lagom tempererad.

"Volangkoftan" (länken går till Ravelry) blev klar häromdagen, efter vad som måste varit nån slags hastighetsrekord för mig, bara 3 ½ vecka tog det att sticka hela koftan (OCH sy ihop den). Jag är supernöjd, den här koftan kommer troligen bli välanvänd. Garnet är, som jag tidigare nämnt, ett favoritgarn, fast jag har aldrig gjort en kofta i det tidigare, så nu får jag se hur väl den håller. 

Lite mer fakta finns i förra posten. 

Och eftersom inget av de - relativt få - liggande projekten är intressanta eller känns nödvändiga att sticka på nu, så började jag såklart på en ny kofta. Eller rättare sagt 2 nya koftor, eftersom den första är i så mörkt garn att den inte är stickbar efter kl 20 på kvällen.

Nummer 1 är Livstykketrøjen, materialet till den har legat i lagret sedan augusti 2010, när jag köpte det i Köpenhamn. Garnet är Geilsk Tynd Uld, man kan bara köpa mönstret ihop med garn (som ett kit, men man får välja färger själv, även på de modeller som har flera färger). 

Färgen är svart och cerise, även om det inte syns alls på den här bilden. Det är rejält mörkt och helt omöjligt att se vad man gör om inte ljuset är bra, så det har blivit en dagstickning.

Nummer 2 är Tempest, och garnet till den är köpt vid samma tillfälle, eller rättare sagt, hälften av garnet är köpt då, det andra har funnits i lagret sedan urminnes tider.

Garn nummer 1 är Fleece Artist Blue Face Leicester 2/8 i färgen Ultraviolet, och garn nummer 2 (som jag inte börjat på ännu) är Naturgarn alpacka i mörkblått.

Så det är väl bara att fortsätta att sticka koftor. Fast den här gången tar det nog lite längre tid än 3 ½ veckor innan jag har nåt nytt att visa upp.

Garnet räckte

Jo, garnet räckte, men inte var det mycket kvar, ca 1 gram.

Och eftersom jag varit förståndig/förutseende/smart/bekväm (välj lämpligt ord) nog att fästa trådarna efter hand som jag stickade så hade jag en enda ände kvar att fästa. Så då var det ju bara att göra det och sen gå ner till tvättstugan och blöta ner sjalen.

Nu ligger den utspänd på golvet i ullrummet och jag väntar med spänning på att den ska torka så jag får se hur den passar och hur stor den blev till slut.

Jag passade på att blöta ner Promenade också, den hade blivit liggande. Den är bara utlagd, med några få nålar för att se till att hörnen blir bra. 

Båda sjalarna är blötlagda med lite Soak tvättmedel, och sedan centrifugerade jag dem. Jag brukar göra det, framför allt om det handlar om saker som inte är storleksberoende. 

Jag blötte också en provlapp i Jamieson's Spindrift, det som ska bli ärmar till tyget jag skrev om i förra posten. 

Jag har provat tre varianter:

1. 7 räta, 1 avig
2. 6 räta, 2 aviga
3. slätstickning

Vad det blir vet jag inte än. Kanske blir det inte nåt av alternativen, fast eftersom jag då måste sticka ytterligare en provlapp, så är sannolikheten för det rätt låg. Jag gör inte alltid provlappar, jag är ju av naturen rätt lat, men nu ska jag sticka ärmar efter ett symönster, så nu behövs det.

Men det kan jag ju inte börja med än, lappen måste ju torka, så nu behöver jag leta fram nåt ur gömmorna att sticka på tills det är klart. Får se vad det kan bli...

Nu måste jag välja

Sista tråden på Promenade fästes i går kväll på stickcafé. Jag har funderat på det där med att fästa trådar, en del filtar ihop ändarna (funkar ju bra med ullgarn, men inte annars), en del syr ihop med sk russian join (länk till video, tack Efwa), en del fäster efter hand, vissa lämnar helt enkelt trådarna lösa...

Det finns många sätt, men hur man än gör så tar det ju ungefär lika lång tid. Jag fortsätter antagligen att göra som jag brukar, dvs fästa trådarna i slutet, tills jag har behov av att göra på något annat sätt. 

Nå, den färdiga sjalen ser ut som följer:

Första bilden med blixt, andra utan. 

Nu ska den bara blötas och plattas till lite (inte sträckas, det behövs inte), det tar väl ett tag till...

Min inspiration, som ju var på sparlåga, kom tillbaka häromdagen när Queen Mudd skrev om en sjal hon sett, Pop spots.  Eftersom jag hade passande garn hemma så var det ett lätt val, jag köpte mönstret (finns att köpa som pdf på Ravelry). 

Jag började igår kväll, men blev inte riktigt nöjd. Mönstret är utmärkt, garnet är toppen, färgerna är fina (rååååsa!), materialet blir bra, men det kändes ändå inte riktigt, riktigt rätt.

Jag vände på färgerna...och nu måste jag välja.

Hur ska jag kunna välja? Tanken var en ljus sjal med mörka pluttar och mörk kant, men det lutar nu åt en mörk sjal med ljusa pluttar och mörk kant, istället för ljus kant som i mönstret (och nej, garnet räcker inte till båda).

Ole, dole, doff....