Som så många gånger förr har Garnstudio/Drops härmat redan befintliga mönster, den här gången är det bla Martina Behms Leftie. Och som vanligt beter de sig knasigt, istället för att bemöta den kritik de får så spärrar de ord, plockar bort kommentarer och blockerar folk.
Efter att ha lyssnat på Nördic knittings avsnitt om upphovsrätt så är det ju lätt att inse att det är en snårskog. Kanske balanserar Garnstudio på rätt sida (eftersom själva stickmönstret inte är kopierat utan de har härmat utseendet och kan hävda att de inte kopierat utan inspirerats), men det gör inte deras handlingssätt schysstare.
Många blev så klart upprörda, och många tycker att man ska bojkotta Garnstudio/Drops. Jag stickar ju inte efter Drops mönster (eftersom jag tycker de är så dåligt gjorda), men jag köper ibland deras garner, så jag har såklart funderat på hur jag ställer mig i den här frågan.
För mig, som kan sticka efter engelska mönster och har råd att välja andra garner och köpa mönster, så är det ju rätt lätt att undvika dem. Men jag undrar hur stort genomslag en bojkott egentligen har? Många har nog aldrig sett de mönster som Garnstudio/Drops härmar, och kommer aldrig att se dem heller. Det är lätt att tro att "alla" har sett originalen, och att "alla" kan köpa andra garner och mönster, men så är det nog inte (man har kanske inte råd, eller vågar inte sticka efter engelska mönster tex). Frågan är komplex med andra ord, men saker är ju inte bara svart eller vitt, utan oftast flera nyanser av grått.
Nåja, för 2-3 veckor sedan så skapade Kristin, som har @garnigt på Instagram, en KnitAlong för att "uppmärksamma de små designerna och slå ett slag för upphovsrätten", med taggen #OriginalLeftieKal
Hon skriver bland annat följande i en kommentar: "Eftersom det är svårt att få rätt i sådana här frågor tänkte jag att en kampanj för att uppmärksamma upphovsrätten och att uppmana stickare att faktiskt betala för mönster nog skulle göra mer nytta än en gnällkampanj riktat mot det kopierande företaget."
Det där är ett angreppssätt som jag gillar, så jag hoppade på, köpte raskt mönstret och startade. Dessutom hittade jag garn i lagret, och det är ju aldrig fel!
Nu är den klar och jag är supernöjd.
Jag har använt stickor 2,75 mm, handfärgat sockgarn från Sannsticks (det lila) och Colinette Jitterbug i färgen Cherry. Hela det lila nystanet gick åt, och ungefär hälften av Jitterbug-garnet. Den är 185 cm lång och ca 38 cm djup.
Och det kan väl knappast bli bättre än när man kombinerar 2 favoritfärger i samma projekt? Den här kommer att passa bra i min garderob.
Jag har också uppmärksammat @garnigt knitalong för Leftie, och liksom du funderat vad jag kan göra åt saken. Jag kan känna igen delar av mitt resonemang i dina tankar.
Samtidigt kan jag inse att Drops huvudsyfte är att sälja garn, och ett sätt att sälja garn är ju att skapa mönster där deras garnsortiment lyfts fram. Man får inte glömma att det finns stickare som vill ha precis det garn som används i mönstret, av många olika skäl.
Men precis som du stör jag mig på att Drops snyltar idéer från små designers. Tyvärr är Drops inte de enda, utan tyvärr är det vanligt förekommande. Senast var det ett stort modeföretag som snodde en liten designers mönster, och sålde det som sitt eget. Katie Davies som är en välkänd designer på Ravelry fick också ett mönster kopierat rakt av, av ett företag. Men till skillnad från många andra fick hon rätt i en domstol, samt ett skadestånd för intrånget.
I längden tror jag att det bästa man kan göra som privatperson är att köpa mönster av små designers:)
Lila och rosa är aldrig fel tillsammans. De lyfter fram varandra på ett fint sätt, och med tanke på vad du har visat upp här i bloggen, så är din Leftie ett fint tillskott till din garderob:)
Posted by: Heidi | 2016-07-29 at 17.38