stickeri stickera stickeralla

En del jättebra, en del intressant och en del jaha

Mitt sista spinnhemlispaket har kommit och titeln på den här posten speglar innehållet sett ur min synvinkel.

Först och främst: TACK, spinnhemlis! Ingrid?
Du har lyckats bra med dina paket, det ska bli spännande att gå igenom allting.

Nå, innehållet då. Jaha, intressant och jättebra.

Först "lite bôs och kul för att göra effektgarner". Det blir faktiskt jaha på det, för jag är inte så intresserad av effektgarner, och att spinna dem kommer långt ner på listan över vad jag vill prova.

Men gåvor kan ibland utmana, och kanske ger jag mig på att försöka spinna ett garn med paljetter i.

Nästa del är en stor hög med bomull. Klart intressant, det har jag aldrig provat, och det ska bli kul att se om jag kan behålla tålamodet med så korta fibrer.

Jag har ju en tahkli-slända så det är bara att prova!

Det låg 2 stycken små hängen i paketet också, av snäckor. Kolla vad söta de är!

Det fanns choklad (som säkert snart är uppäten) och en jättefin flasköppnare, som jag visst missade att ta kort på.
Och så fanns det det här:

Hamnar direkt i avdelningen jättebra, vilka färger! Det är en blandning av merino och corriedale, det ska bli jättekul att prova den. Mums!

Tack, igen! Jag har verkligen gillat dina paket, jag tycker du har lyckats bra!

Fotbollsresultat

Säga vad man vill om fotboll, men det lämpar sig ypperligt för tv-stickning.
En finalmatch med stickning = jag har stickat klart mudd nummer 2 av Bronte's mitts. Jag har inte tagit nåt kort på den, men den är ju precis likadan som mudd nummer 1.

Nu ska jag göra mitt bästa för att inte börja med ytterligare ett nytt projekt. Det är inte lätt, det finns ju så mycket jag vill sticka.

Har ni förresten sett att Sticka! ska göra ett nytt stickhäfte? Den här gången handlar det om väskor. Jag har några idéer, kanske ska jag göra slag i saken och skicka in nåt? Jag fick med ett par sockar i förra häftet, det är ett par bäddsockar i Colinette Jitterbug. Det kändes kul att göra nåt som andra kan sticka, det svåraste var att göra själva beskrivningen.

Ja, kanske hittar jag på nåt till det nya häftet också. Den som lever får se.

Bättre bild

Jag kände att jag måste visa en bättre bild av mudden från igår, så här är den.

Det känns som om det skulle kunna bli ett par till senare, i ljusare garn. Nummer 2 är halvklar. Det går fort med små projekt.

Så har jag börjat på Laminaria också, jag kunde inte hålla mig längre (och dessutom är ju muddarna snart klara...). Jag rotade lite i garnlagret och tog fram en härva Lorna's Laces Helen's Lace (vilket namn, liksom kaka på kaka) som jag köpt på Ebay för rätt länge sedan. Det blir bra, så jag fortsätter på inslagen väg.

Det här är hälften av det jag har stickat. Färgen stämmer inte så bra, den är mer vinröd och lite mörkare i verkligheten.
Jag vet inte om jag ska sticka så många omgångar av det här stjärnmönstret som det står i mönstret, för jag tycker det är lite för tätt. Jag gillar luftig spetsstickning, och det är inga omslag i den här biten, vilket gör att det blir mindre luftigt. Men jag har inte bestämt mig än, så hur många repettitioner det blir är det ingen som vet. Ännu.

Snabb tillfredsställelse

Tag ett mönster (Bronte's mitts), lite garn (Drops alpacka och Colinette Parisienne), stickor 3,5 och 4. Sticka i några timmar och bli nästan klar med en mudd. Bara en mudd och en tumme kvar.

Nån som sa nåt om omedelbar behovstillfredsställelse?

Oops, I did it again

Började på nåt nytt.... Impulserna är oändliga och jag kan inte stå emot dem.

Jag har börjat på Archshaped socks (pdf), Montego Bay scarf från Interweave knits sommar 2007 och Bronte's mitts (julimuddar i Stickameras pulsklubb).

Jag tänker börja på Laminaria och kanske på Pomatomus (julisockar i Stickameras sockklubb).

Enda anledningen jag kan komma på är att jag behöver omväxling, så då är det väl bara att fortsätta, och vara nöjd och glad. Jag stickar lite här och lite där, så alltihop växer ju. Det går inte lika fort då, men det är smällar man får ta.

U som i

ullrum

Ullrummet är vad jag kallar mitt arbetsrum. Min kära sambo kallar det förråd istället för arbetsrum och han har i stort sett rätt..... det är en aning trångt därinne.
Visst ser det stökigt ut? Det är inte lätt att hålla ordning därinne, det är en sån massa saker som ska få plats.
På ca 9 kvadratmeter finns:
en säng på högkant
en stor fåtölj
en bokhylla
en byrå
ett skrivbord
en trådbacksförvaring
ett litet bord
3 spinnrockar
diverse korgar

Och så allt garn och all ull då. Tyg, papper, tråd och böcker, böcker, böcker.
Trots att det är stökigt och trots att jag knappt får plats älskar jag mitt ullrum, för det innebär att jag har en plats för det som är mitt, jag slipper lägga undan saker i garderober och lådor. Dessutom går det stänga dörren, vilket innebär att katterna har begränsad tillgång till mina prylar. Det är tur.

Om jag får drömma lite skulle jag vilja ha en inredning som matchade, med massor av lådor i. Lådor som man kunde sätta etiketter på, där allt skulle gå att sortera. Och sängen skulle försvinna all världens väg (det kan jag definitivt bara drömma om, sambon kräver att den får vara kvar). Jag skulle ha en enorm bokhylla, där alla böcker och tidningar skulle stå luftigt och vara lätta att hitta. Framför allt skulle det vara ordning, med plats för varje sak. Jaja, keep on dreaming, baby.

Kvällstripp

En tripp till Orionparken i Hallstavik bjuder på minst 3 timmars prima sticktid, 2 timmar på plats och 1 timme i bilen på väg hem. Att Rospiggarna segrade (i speedwaymatchen mot Lejonen) gör inte saken sämre.

Sticktiden utnyttjade jag till fullo, och jag har nu ett par färdiga muddar att visa upp!

Mönster: Dödergöks muddar.
Stickor: 4mm.
Garn: Fleece Artist merino 2/6 i färg Rasberry (deras stavning, inte min).

Jag stickade alltså mina muddar i ett mycket tunnare garn än det Dödergök använt, och det funkade precis lika bra. Jag är mycket nöjd med resultatet.

Så, nånting färdigt, innebär det att jag kan börja på nåt nytt? Jag är väldigt sugen på att börja sticka på Laminaria från Knitty. Nån brist på lämpligt garn finns inte......
Nå, inte idag i alla fall, vi får se om jag lyckas hålla mig ett tag till.

Uppsala

Stickcaféerna i Uppsala fortsätter hela sommaren, och idag var det dags igen.
Det stickas på både det ena och det andra, bla höll K på med en väst av egen modell med lite dirndl-stil. Det ska bli kul att se den när den blir klar!
Min glada härva garn har torkat klart och ser ut så här:

Det är nästan så jag vill provsticka redan nu, men jag har ju så mycket annat på gång, så det får nog vänta lite.

Fotboll

Fotboll är inte så himla kul, men det duger alldeles utmärkt som bakgrund till stickningen. Efter ordinarie tid slog jag över till en annan kanal och tittade på "Den sjungande revolutionen", om Estlands frigörelse från Sovjet. Väldigt intressant, och en grav känga åt alla våldsivrare, det går att göra revolution och få frihet utan våld.

Jag har spunnit klart mitt glada garn, och det hänger nu på tork (ingen bild, det var mörkt när jag var klar). Kan någon som är lite bättre på att spinna förklara en sak för mig? Om det ser övertvinnat ut när det går på spinnrocken, men är undertvinnat när jag är färdig, vad gör jag för fel? Nå, jag lyckades i alla fall i stort sett hålla färgerna separerade, precis som jag ville.

Jag har en liten glad stickad mössa i åtanke, kanske med lite tofsar på också, så att den blir extra glad. Troligen en rak stickad bit som jag syr ihop som ett kors i överkanten, med tofsar i hörnen. Jag tror det blir fint!

Jag har provat en stickning med ett garn som jag spunnit tidigare, och här gäller verkligen uttrycket "less is more". Först provade jag My so called scarf, som jag skrev om häromdagen, men det blev så stabbigt. Nu stickar jag helt enkelt 2r, 2a på alla varv, över ett ojämnt antal maskor. Då blir det en sorts ribb, men inte vanlig resår. Enkelt och snyggt. Naturligtvis har jag ingen bild på det heller. Uppdrag imorgon: ta kort!

Midsommarspinning

"Glad" kallas ju färgsättningen på fibrerna jag fick från Spinspirations månadsklubb. För min del är det andra färger som gör mig glad, men dessa färger är onekligen glada och nästan lite spralliga.

Jag har spunnit upp nästan allt idag, jag har kanske en femtedel kvar. Det ska kedjetvinnas sedan, för jag har återigen fått bekräftat att jag inte gillar tvinningar som gör att garnet ser ut som raggsocksgarn (av det blå/lila/rosa som jag spann på spinndagen i Uppsala häromveckan). Varje färg för sig, tack så mycket!

Resultat så här långt. Det är lite väl mycket gult för min smak, men det gör ju bara att jag får tänka till lite vad det gäller framtida projekt. En glad-mössa till brorsonen kanske? Undrar om svägerskan klarar det?

Jag har också testat en speciell teknik för slända (med vit fiber av samma sort, corriedale), "Navajo-ply-on-the-fly". Det handlar om att tvinna garnet i samband med att man spinner det, så när man är klar har man färdigt garn. Om man klickar på länken finns det en film där man kan se hur man gör.

Det funkade bra, och kan säkert användas ibland. Jag ville bara testa, så jag har inte gjort speciellt mycket.

Det blev väldigt fluffigt och mjukt i alla fall.

Midsommar

Midsommarafton går mot sitt slut och jag har inte stickat en maska.... får se om jag hinner åtgärda det innan jag går och lägger mig.

Sillen, potatisen, jordgubbarna och det grillade är uppätna. Grannarna spelar hög musik, det har regnat en skvätt men solen har också tittat fram, vi har tagit det lugnt.

En helt vanlig midsommarafton med andra ord. Nu gäller det att låta bli att tänka på att det vänder och börjar bli mörkare. Det är fortfarande sommar.

Spets och röd tunika - del 2

Jag har beställt min nya måste-bok, men jag lär få vänta på den.... den ges inte ut förrän i oktober. Men om Nancy Bush (min stick-idol) ger ut en bok om estländsk spetsstickning, ja, då bara måste jag ha den! Och eftersom Amazon har pris-garanti går det bra att beställa nu, om priset sjunker innan den ges ut får jag betala det lägre priset. Om priset stiger, då betalar jag dagens pris.

Röd tunika - del 2.
Så här ser tunikan ut nu. Jag har stickat hela den nedre delen, den är nu 30 cm från spetskanten. Jag har lämnat kanten öppen, dels så att jag kan sticka på en bit om jag tycker den blir för kort, dels för att jag troligen kommer att avsluta med en i-snodd. Jag är lite fundersam ang formen, jag ver inte om den kommer att sitta snyggt, den ser lite strutaktig ut. Det är inget jag kan avgöra nu, så jag fortsätter att sticka på den övre delen.

Jag plockade ju upp 105 maskor till den nedre delen, och jag har plockat upp lika många till den övre. Jag vill att den ska bli något vidare, men bara 6 extra cm runtom, så jag ökar bara 6 maskor. Jag stickade först 5 varv, och nu har jag startat ökningarna, de gör jag vart 4:e varv, 3 ggr.  När de är avklarade ska jag sticka ytterligare några cm sedan ska jag börja på v-ringningen. Den ska vara djup, och det gör att jag inte behöver öka så mycket för bysten. Min bystvidd är egentligen 5 cm större än måttet på tunikan, men en djup v-ringning lämnar mycket plats, så om jag ökar för mycket kan det bli sladdrigt. Dessutom vill jag att överdelen ska sitta tajtare än nederdelen.

Nu ska jag mäta en annan topp för att se hur långt jag ska sticka innan jag avmaskar för ärmhål. De beräkningarna kommer i del 3!

Glad midsommar!

Besök, fotboll och lite annat

Om man går hemma på dagarna kan man få besök av andra som också är lediga. Det är extra trevligt om det handlar om stickkompisar. A-K tog bilen för att hälsa på, äta lunch och sticka, mycket roligt. Kameran var frånvarande, men vi hade lika trevligt utan den. Tack för ditt besök, och välkommen tillbaka!

Fotbollen var ju inte särdeles uppmuntrande, så det är tur att man kan sitta och sticka samtidigt, det innebär ju åtminstone något positivt i det hela.

Så vad är statusen på mina projekt?

Den röda tunikan har kommit till nästa stadium och det är dags att börja räkna lite. Ni kan alltså snart (Hur snart? Ingen vet.) läsa Röd tunika - del 2 här på bloggen. Bild? Vad är det för nåt? Tålamod, mina vänner!

Min Slippery sock växer sakta, och jag har nu stickat halva foten. Den är fortfarande lika trevlig att sticka på.

Det blå linnet är för tillfället väldigt lite uppmärksammat.

My so called scarf är upprepad. Jag vet inte om jag någonsin kommer att kunna sticka nåt i det garnet utan att tycka att det blir skitfult. A-K föreslog att jag skulle göra nåt randigt, med nåt enfärgat garn, och det kanske kan fungera.

Jag har säkert fler projekt jag borde berätta om, men det här är de som för tillfället dök upp i hjärnan.

Nåt mer? Jag tror inte det blir mer idag, hjärnan har lagt av.....

Fiberklubb

Spoiler-varning!

Om du inte fått ditt paket från Spinspirations fiberklubb, och vill bli överraskad, läs inte mer!
Jag kommer att visa ett kort.

Några
rader
extra
för
att
säkerställa
att
kortet
inte
syns
så
lätt.

Så där. Läser du vidare får du skylla dig själv.

Jag fick mitt paket från Spinspiration idag, vad kul!

Min första reaktion var: hjäääälp! Det är väldigt gult. Min andra tanke var: hmmm, hur ska jag lösa det här? Detta ska absolut inte blandas! Jag behöver varje färg för sig, annars kommer jag att tycka att det är det fulaste garn jag någonsin gjort.

Jag tror faktiskt att jag ska försöka spinna ett tunt tretrådigt garn som blir randigt.

Temat för den här omgången är känslor, och det här är "glad". Det ska bli väligt kul att se vad som kommer i de andra paketen. Jag gillar tanken med fiberklubben, det gör att jag måste utmana mig själv att använda färger och fibrer jag aldrig skulle välja själv. För de här färgerna skulle jag aldrig välja, åtminstone inte ihop!

Nå, nu har jag i alla fall en tanke med vad det ska bli för sorts garn, återstår att se om jag lyckas.

T som i

en massa T....

• Tovning - nåt som jag skulle vilja vara bättre på. Det är lite svårt att bli bättre när man inte övar så mycket, men jag skyller på begränsat utrymme att slaska med vatten och såpa (visst, som om det inte går att göra det utomhus!).
• Tvinning - att sätta ihop 2 eller fler spunna trådar till en enda = garn. Jag börjar bli rätt bra på att tvinna, faktiskt, så mina 2-trådiga garner blir rätt balanserade. Det är kul att se framgång i det man gör!
• Textil överhuvudtaget - jag tycker om det mesta som har med textil att göra, och jag vill gärna veta hur saker är gjorda. Det bästa av allt är att det finns hur mycket som helst att upptäcka ochj lära, så det är ingen risk att det tar slut!
• Trappa - närmare bestämt trappan i vårt radhus. Ingen fin trappa, alls, men jag älskar att ha en trappa i mitt eget hem. Fråga mig inte varför, för jag har ingen bra förklaring.
• Tavlor - vi har ett helt gäng med tavlor på väggen i trappan, huller om buller. Nästan som en fond, bara bestående av massor med bilder istället för en enda.
• Tafatt - är jag rent motoriskt. Jag kan inte kasta boll eller ta lyra, jag snubblar på mattkanten och jag välter eller tappar saker jämt och ständigt.
• Trögfattad - är jag däremot inte. Hjärnan kompenserar för den motoriska klumpigheten.

Slipprigt

Mina Slippery socks är på frammarsch, de är riktigt roliga att sticka på. Jag kan alltså ännu en gång konstatera att jag trivs bäst om det finns lite grann att göra på varje varv, så man märker att det händer nåt.

Mönstret tycker att man ska sticka 3 omgångar av mönstret innan men börjar med hälen, men jag gör bara 2. Sockor ska helst vara korta (men strumpor ska vara långa, inget mitt-på-tjafs!). Med den här farten kan det snart bli ännu ett färdigt projekt.

Trots att det växt ganska fort har jag inte stickat så mycket idag. Vi tog en tur för att spela minigolf idag (jag förlorade såklart, min sambo är dålig på minigolf, men jag är sämre), och efter en sen lunch tog vi en tur till en kompis för en fika. Vi klarade oss fårn regn ända tills vi satt i bilen på vägen hem, inte illa!

Det tar sig...

..sa mordbrännaren, när han satte eld på håret. Eller: sa jag, när det äntligen funkade med sockan.
 
NU ser det bra ut. Inga stora färgpölar, inte för löst, inte för fult mönster. Till sist.

Jag har kommit in i en av mina startitis-perioder igen. Mottot är: starta så mycket som möjligt, och bry dig inte om allt som redan är påbörjat. Detta lever jag upp till, med all önskvärd tydlighet.

En mudd, i det överblivna Fleece Artist-garnet. Stickad efter Dödergöks mönster, fast med betydligt fler maskor. På tal om det garnet....

Ett par sockar, på fötter, med katt i bakgrunden, och en närbild. Det där är flätor alltså. Klicka på bilderna för att se dem större.
Mia, jag kommer inte ihåg om jag har stickat fler sockar ur boken, men jag ska kolla när jag har grävt fram boken ur gömmorna.

Jag har inte stickat offentligt idag.... istället stickade jag framför tv:n (fotboll och speedway). Men det gick ju det också.

Socks, socks, socks

Kan ni tänka er, jag har gjort klart nåt!

Ett par sockar.
Mönster: Conwy socks, från Knitting on the road av Nancy Bush.
Garn: Fleece Artist merino 2/6, färg Rasberry.
Stickor: 2.25mm.

Jag har stickat efter detta mönster 2 gånger nu, och det är helt enkelt suveränt! Det kan tom bli fler gånger, så bra är mönstret. Jag ska se om jag kan ta en bättre bild imorgon, det blir inte bra med blixt (hur många gånger har jag påpekat det nu? 150?).

Gårdagens blågröna socka är upprepad. Och börjad igen, med ett annat mönster. Och upprepad igen (fast inte hela den här gången).

Nu är tanken att det ska bli Slippery socks. Jag repade upp ca 8 varv efter resåren, och bytte till mindre stickor, jag tyckte det blev lite väl löst. Nu ser det ut som ovan. Inga större färgpölar i sikte ännu, hurra!

Malin frågade lite saker i kommentaren till gårdagens post (jag fick inte fram nåt mail till dig, Malin!)

Ang slipa och lacka stickan:
Jag har provat att göra så på en annan sticka, tidigare, och det blev inte riktigt bra, men jag kanske inte var tillräckligt noggrann.

När det gäller rss så gjorde jag en ny feed för nån vecka sedan eller så, via Feedburner. Det kan ju hända att det ställer till problem, tyvärr har jag ingen aning om jag kan göra nåt åt det!

Nu har jag provat

Japp, jag har provat de nya stickorna... och för att vara ärlig förstår jag inte riktigt hysterin kring dem, så bra är de inte, även om de är bra.

På plussidan:

• De är korta. Jag gillar korta strumpstickor.
• De är blankare än vanliga trästickor, och har därmed mer "glid".

På minussidan:

• De är väldigt trubbiga.
• En av stickorna går inte att använda eftersom det är en flisa i den, och en annan har en spricka, som kan utvecklas till en flisa. Dåligt.

Så, ja, de är bra, men inte superbra. De är bättre än andra trästickor, men jag föredrar nog fortfarande aluminium- eller stål-stickor. Särskilt mina Susan Bates-stickor.

Jag provade Arwetta-garnet också, och det gillade jag verkligen. Visserligen har jag dragit upp resultatet, men det beror inte på garnet utan på mönstret, Clover socks i Stickameras sockklubb. Mönstret ser inte ut som på bilden, och jag gillade inte riktigt hur det såg ut i verkligheten.

Snyggt, men inte som jag tänkt mig.

Mera snyggt, men inte som jag tänkt mig:
Seduction socks i Lorna's Laces sockgarn (ytterligare en sockklubbs-socka). Det blir färgpölar, jag gillar inte färgpölar. Så det här ryker nog det också. Undrar vad jag ska hitta för nåt mönster då?

Så har jag påbörjat en halsduk (mitt i sommaren!) i mitt egenspunna garn. Mönstret är My so called scarf, och det här blir nog bra. Åtminstone så bra det kan bli när garnet påminner starkt om raggsocksgarn i utseendet.
Mjukt är det i alla fall, ingen likhet med raggsocksgarn där! Så det här klarar sig nog ifrån min förstörelselusta.

Fortfarande rosa

Om jag nu trodde att jag hade kommit över min rosa period (jag som stickar i både rött och blått), så hade jag fel, det bevisas om inte annat av dagens inköp på Marias garn.

En härva av Marias egenhändigt färgade sockgarn, i lila och rosa, och 2 nystan av Arwetta sockgarn, i den mest sockersöta rosa man kan tänka sig.
Och så har jag köpt ett set med Harmony strumpstickor, eftersom jag funderat på det ett tag, och alla öser lovord över dem. Ja, alla utom de som inte gillar korta strumpstickor. Nu är ju inte det ett problem för mig, eftersom jag älskar korta stickor.

Jag återkommer med en rapport om stickorna vid ett senare tillfälle.

Nya Knitty har kommit, fast jag hittade inte så mycket jag vill göra i detta numret. Det finns en sjal som är fin, och den vill jag nog ge mig på, annars var det inte mycket som intresserade mig. Men så är det ju, ibland finns det massor och ibland inget alls.

Det ena och det andra

Det har varit en helt vanlig dag (på jobbet höll jag på att skriva, men så är det ju inte...). Det har varit en så vanlig dag att det inte finns mycket att skriva om, så det får bli lite småplock igen.

• Sverige vann fotbollsmatchen, och jag får väl skämmas lite som inte trodde att laget skulle vinna.
• Jag köpte en till frivolitetsskyttel, en i metall. Den kom i förra veckan.
• Jag gör lite då och då på mitt frivolitetsprojekt, men det kräver lite mer koncentration än vad jag lyckats uppbåda den senaste tiden.
• Åsa i Skuttunge säger att det garn man spinner blir ännu bättre efter att man tvättat det. Jag har tvättat 4 härvor idag, och jag tror hon har rätt.

Bild utan blixt

Jag har varit på stickcafé idag, och jag har tagit kort. Det intressanta är att jag inte tagit ett enda kort på vad som hände på stickcaféet, utan bara ett kort på mitt eget garn. Men eftersom bilden från igår är en mindre katastrof ville jag ta ett kort utan blixt, för att visa hur garnet ser ut egentligen.

Sådär. Mission accomplished.

Vad jag kunde ha tagit kort på var en enorm hög med garn, som jag tagit med, för att mot en smärre ersättning vidarebefordra till nya hem. Med andra ord, jag hade en massa garn med mig som jag sålde till intresserade.
Det blev inte ens ett hål i garnlagret. Jag gissar att jag måste sälja lite mer......

Spinndag

Vad gör man bäst på en söndag när det är lite för varmt ute?
Jo, man sitter inne i en sval kvarterslokal och spinner. Slända eller spinnrock, det spelar ingen roll. Vi var ett gäng tjejer (eller tanter, det går lika bra) som satt inne och spann av hjärtans lust, hela dagen. Lite sällskap av en stilig ung man hade vi också.

Resultatet av dagens spinning (lite var påbörjat tidigare). 200 m väldigt mjukt, 2-trådigt garn. 50% merino/50% merino, alpaca, silke.
En jättedålig bild... det är en enfärgad tråd och en blå/röd/vit/rosa-melerad.

S som i

Spinnrockar och sländor.

Så förutsägbart, inte sant? Men vad ska jag göra, jag är ju helt såld på spinning, och då måste det ju få en post i ABC-leken. Så det så.

Idag äger jag 3 spinnrockar och 7 sländor! Det är inte dåligt för en riktig spinnamatör. Alla har sina fördelar, så jag kan inte göra mig av med nån av dem, och det är inte osannolikt att det kommer fler spinnredskap till det här huset. Men säg inte det till min sambo!

Här är den första spinnrocken, på evighetslån från mamma. Gamm'rocken kallad, för det är vad den är... gammal alltså. Mamma har köpt den på en auktion nån stans i de trakter som släkten har bott, så jag känner ändå nån slags gemenskap med den kvinna som använt den, vem det än månde vara.

Om jag ska spinna tunt garn tar jag till den här spinnrocken. Den är lite egen, sned och vind, men det var på den här spinnrocken som jag lärde mig spinna, så det är den här jag förstår mig på bäst.

Spinnrock nummer 2 har jag köpt utanför Eskilstuna av en dam som skulle flytta in till stan. Hon sålde ut sina textila  verktyg och jag köpte den här tillsammans med en härvel på fot, för bara 1500 kr!
Det var någon släkting till henne som hade gjort den, och enligt henne skulle den vara efter en irländsk förlaga. Efter lite detektivarbete har jag tagit reda på att den är efter en nyzeeländsk spinnrock, som kallas Peacock. Därför kallar jag den här rocken för Fåfängan. Det är en mycket känslig sak, som går att ställa in på allehanda sätt. Sätt som jag inte lyckats lära mig ännu. Men om jag vill spinna ett luftigt garn så tar jag till Fåfängan.

Spinnrock nummer 3 är också ett kap, inköpt på Ebay. Den är helt ny (även om den har en 20-30 år på nacken är den aldrig använd), och märket är Edammertje. En Louet-kopia (eller förlaga, vem vet?). Om den här hittar jag ingen information.
Nå, den kommer från Holland, jag har köpt den från Holland, alltså blir den kallad Holländaren. Det här är en bra spinnrock och den är ganska lätthanterlig. När jag har lärt mig att spinna bra på den här, då är det dags att jobba på Fåfängan.

Sländorna då.
Från vänster till höger, i den ordning jag fått/köpt dem:
1. En bottentyngd slända från Gunnars slöjd, Ulunda. Gudruns make? Jag tror det var det, mamma och pappa har köpt den till mig hos Gudrun i alla fall.
2. En mammagjord slända. Tillverkad av en blompinne och papperslera.
3. Louet topptyngd. Hopplös, jag gillar den inte alls. Men den funkar bra till att tvinna med.
4. En Greensleves-slända som sambon köpt till mig på Spinspiration. Underbar!
5. En tahkli pear, inköpt från Susan's Fiber Shop i USA. Riktigt snabb, och det går att göra väldigt tunt garn på den.
6. En slända från Gammeldags. Om ni inte har förstått det redan så är det mina föräldrar som har Gammeldags, och det är min pappa som gjort den här sländan. Den är lika underbar som Greensleeves-sländan!
7. En supportslända som jag fått av min spinnhemlis. Hon är hemlig fortfarande, men jag har misstankar....vaga misstankar, men ändå. Jag har fortfarande inte provat den här. Kanske dags för det imorgon?

Vad ska jag göra i morgon? Jo, jag ska spinna hela dagen, i Uppsala! Åh, vad roligt, jag ser väldigt mycket fram emot det! Vi ses kanske där.

Värmeslag + tunika 1.1

Idag har det verkligen inte gått i många knop, det har helt enkelt varit för varmt. Lite böcker och ett gäng glassar har fått mig genom dagen, men det är väl inte mycket mer.

Förhoppningsvis blir det något svalare imorgon, annars får jag nog ta och sätta mig i bilen och åka ut till kusten, där brukar det blåsa lite.

Det här är statusen på min tunika. Jag började med att öka en maska i var sida var 6:e varv, 4 ggr. Nu ökar jag vart 4:e varv 11 ggr. Jag ökar tätare för att vara säker på att den går över mina höfter utan att sitta åt. Totalt är den ca 30 cm lång för tillfället.När jag har ökat klart ska jag ha 135 maskor i nederkanten.

Jag tror det kommer att bli ett bra fall på den, jag gillar hur det känns när jag tar i det. Men det återstår att se när det blir klart.

Färdigfixat?

Jag var en sväng på Panduro idag. Förr (läs för 5-10 år sedan) tyckte jag Panduro var ett inspirerande ställe, med en massa småplock som man kunde kombinera som man ville.

Nu för tiden är det ett mecka för färdigfixerier. Allt är fixat i färdiga kit, mallar och förlagor, och det gör mig jättetrött, uttråkad, smått aggressiv faktiskt.

Varför måste allt vara färdigt nu för tiden? Varför ska det vara så svårt att hitta material för att göra egna saker? Egna saker efter idéer, snarare än efter förlagor. Förr kunde man se exempel på saker man kunde göra med deras artiklar, nu är det bara färdigklippta änglar, prinsessor och dödskallar som ska klistras på nån lika färdig bakgrund.

Var kommer kreativiteten in? Det är klart att det kan vara kul med tex scrapbooking, men det vore kanske roligare att göra det på sitt eget sätt, än efter någon annans paket? Eller har jag fel? Vill folk ha detta? På nåt sätt verkar det som om hela samhället går mot att allt ska vara färdigt. Pappa staten ska fixa allt, maten ska vara färdiglagad, du ska göra som alla andra.

Hjääälp! Min individualistiska sida får ett anfall! Jag vill inte göra som alla andra, jag vill göra egna saker. Jag vill inte vara som alla andra, jag vill vara på mitt eget sätt. Jag vill inte leka Följa John.

Det är tur att det finns stickning och stickbloggar, med folk som gör på sitt eget sätt.

Inte mycket stickning

Idag har det inte blivit mycket stickat, förutom ett varv eller så på en strumpa, när jag satt i en superlåååång bilkö in mot Stockholm.

Dagen har i stort sett ut så här:

Inköp av kläder till körkonsert.
Lite matinköp och pakethämtning.
2 timmar i bilkö för att komma in till Skeppsholmen (TACK, alla goda gudar för att jag har AC i bilen!).
Snabbrepetition och genomgång av sånger.
Körkonsert.
"Mingel" och mat.
Hem (på en fjärdedel av tiden det tog att komma dit).

Nu skulle jag behöva lite stickning för att varva ner....

Hittade nåt nytt idag: Hjälpstickan. Välgörenhetsstickning är inte så stort i Sverige, men om man stickar nåt och inte vet vem som ska få det, varför inte hemlösa i Stockholm? Jag tror jag har nån mössa liggande som inte fått någon mottagare, ska ta en titt i garderoberna.

Blå, röd och rosa

Nej, inte samtidigt! Det är mina 3 sommartoppar jag pratar om....

Tänkte att jag skulle visa hur den rosa toppen ser ut i ringningen, eftersom det inte var så tydligt på de tidigare bilderna.

Det är ingen vidare bra bild, jag tog bilden nyss, och var tvungen att använda blixt. Men man ser i alla fall ungefär hur det ser ut.

Det här är den blå toppen jag har börjat på. 2 varv med Cotton Viscose och 2 varv med Soft silk, och så blir det randigt, men diskret randigt. Det är tom ännu diskretare på riktigt, utan blixt.

Och här har jag plockat upp mina 105 maskor på den röda tunikan, och börjat sticka neråt. Det är stickat på lite större stickor än det antagligen är meningen, så det blir glest, och luftigt. Precis vad jag är ute efter.

Jag har inte gjort något mer designmässigt ännu, men jag återkommer med del 2 i tunika-berättelsen när det händer nåt nytt.

Röd tunika - del 1

Även om det bara är en som har sagt att det vore bra att jag skrev om hur jag går tillväga med min röda tunika, så beslutade jag mig för att dokumentera processen i alla fall. Det finns säkert fler som vill veta, som inte läst frågan ännu, och dessutom är det nog bra för mitt eget minne. So here goes...


Jag vill alltså göra en röd tunika. Garnet jag har är BC garn, bourettesilke och bomull, 520 meter per 100g, och jag hittade inget bra mönster som skulle passa, och som motsvarade vad jag tänkte mig.

Det är det här jag vill åstadkomma. En ganska lös tunika, med en spetsisättning under bysten.

Nu behöver jag veta ett par saker....
stickfasthet och hur vid den ska vara över bysten, under bysten och längs ner.

Jag har tänkt mig en v-ringning som är djup (jag kommer behöva ha ett linne under), så jag får inte ta i för mycket i bystvidden (det finns ju mer plats när det är öppet).
För att bestämma hur vid den ska vara nertill har jag tittat på lite tunikor som jag gillar på Garnstudios hemsida, för att se vad de har för vidd.




Jag har kommit fram till följande (och nu flashar jag min storlek för alla som vill se):
Bystvidd 111cm, under bysten 105cm och nedervidd 135-140 cm. Min masktäthet är 20m på 10 cm, så där krävs det lite matematik.

Jag tänker sticka spetsisättningen först, och plocka upp maskor från den, både uppåt och neråt, för att det ska bli en snygg övergång mellan de olika delarna, och jag tänker inte sticka runt, jag vill ha separerade delar (det gör att det blir lite stadga i sidorna, mindre risk för säck-likheter).

Därför kommer jag sticka isättningen i 2 delar, 52,5 cm långa, UNGEFÄR, det måste stämma med mönstret.

Uträkning (jag har 20 maskor på 10 cm, vilket är lika med 2 maskor på 1 cm):
Neråt ska jag plocka upp 52,5cm * 2 maskor = 105 maskor. Sedan ska jag öka i sidorna tills jag har 67,5*2 = 135 maskor nertill. Jag har inte bestämt hur lång den ska bli ännu, men det styr hur ofta jag ska öka.
Uppåt plockar jag upp lika många maskor som neråt(alltså 105), och ökar 6 maskor på första varvet för att få bystvidden direkt (55,5 cm * 2 maskor =111).

Det kanske verkar som om det är mycket siffror, men mycket värre än så här blir det inte.

Återstår bara en sak för idag: att visa min spetsisättning.

Oljigt

Tack för de snälla kommentarerna om toppen. Det är märkligt att det ska till andras positiva åsikter innan jag kan inse att den är snygg och sitter bra. Nåja, det går fortare nu för tiden i alla fall.....

Jag har påbörjat 2 (ja, två) nya toppar, en blå och en röd. Inga bilder, det är inte mycket att se. Den blå är i Soft silk och Cotton VIscose och ska bli lite tajt, den röda är i bourettesilke/bomull och ska bli mer åt tunikahållet. Tunikan ska jag försöka åstadkomma efter eget huvud. Kan ju bli intressant. Hmmm, kanske ska jag skriva ner hur jag gör och tänker? Finns det nåt intresse för det?

Det oljiga är vår uteplats. Idag har vi tvättat uteplatsen med högtryckstvätt (en ny, den första hade gjort sitt), det tog säkert 4 timmar! Sedan har vi oljat in träet, och nu luktar det olja i hela grannskapet. Återstår att se hur det blir när det har torkat. Det kan i alla fall inte bli sämre än det var.