stickeri stickera stickeralla

Höstrusk

Isch, vilket höstruskigt väder det har varit idag. Jag har hållit mig inne och utnyttjat min enda(eller i stort sett enda) simultankapacitet. Jag har läst kriminalhistorier på nätet och stickat samtidigt.

Stickning är nämligen en av de få saker som jag kan göra samtidigt som något annat, utan att nån av sakerna blir lidande. Läsa på internet (inte vanliga böcker, det går inte lika bra), se på TV, prata med vänner...det funkar samtidigt som stickning.

Jag stickade på Gretel, och nu har jag kommit så långt att jag måste bestämma om jag vill ha en "regular" eller "slouchy". Himla svårt att avgöra...men jag tror jag tar en "regular". Om det inte blir bra är det inte lika mycket att repa upp som om jag fortsätter på "slouchy" och det inte blir OK.

Jag använder Rowan Kid Classic, och det var ett tag sedan jag stickade med det. Jag hade glömt av att det delar sig lätt. Det passar däremot utmärkt till denna mössa, så jag är nöjd ändå.

Ytterligare ett projekt

Nu trodde ni väl att jag startat nåt nytt?

Men så är inte fallet, det är faktiskt projekt nummer 20 för 2008 som är klart (eller åtminstone nästan klart, allt som återstår är blockningen).

Ca 150 cm scarf.

Garn: Noro Kureyon Sock, färg S188.
Stickor: 4mm.
Mönster: Twilight scarf (Ravelry-länk), från boken A Fine Fleece av Lisa Lloyd.

Garnet passar perfekt till den här scarfen, jag är supernöjd.

Och det är faktiskt sant att jag inte startat nåt nytt projekt, jag har istället fortsatt på en av de ganska nya mössorna, Gretel.

Jag har stickat efter många olika mönster, och en sak är klar, Ysolda Teague gör perfekta mönster (om det nu finns, gör det det så är hon nummer 1)! Oerhört tydligt upplagda, och fullkomligt begripliga, inga tvetydigheter nånstans. Om bara fler vore som hon.

Ä som i

Äsch.

Som i äsch, jag kan inte komma på nåt bra ord på Ä, jag tror jag skriver lite om stickning i stället.
Det är ju ändå en stickblogg.....

Efter att ha avslutat mössan igår så har jag hållit hårt i mig själv, för att inte påbörja nåt nytt, utan istället avsluta något som redan ligger. Det blev Noro-scarfen som fick äran att återupptas, jag kände ett behov av något enkelt och lättstickat. Det svåraste med den scarfen är att komma ihåg att göra mönstervarv 5 gånger och inte mer. Avkopplande och snabb stickning.

Den är nu ca en meter, och garnet räcker en bit till. Jag vill sticka mer i Noro Kureyon sock, det är väldigt trevligt. Jag har faktiskt sett en tröja som skulle kunna vara nåt, får nog kolla upp det igen. Fast jag ska definiivt göra klart den här och ett par projekt till innan jag ens funderar på en tröja. Så det så.

Nummer 19

Äntligen en mössa som passar mig! Rose red nummer 2 är klar och den blev tillräckligt stor.
Bildbevis:

Fakta:
Rose red av Ysolda.
BC garn, Lucca merino.
Stickor 4.

Jag ska blocka den lite också, så blir den kanske lite mer floppig, så som jag vill ha baskrar.

Hur jag nånsin trodde att den första versionen skulle funka vet jag fortfarande inte. Kolla storleksskillnaden....

Det är tur att jag har små systerdöttrar. Rose red nummer 1 och den blå spetsmössan jag gjorde för ett tag sedan, ska få åka paket till dem, så fort jag kommer mig för.

Ännu mera rosa

Det är bara att medge, jag är tokig i rosa!

Garnkorgen (min favoritdealer), fick hem lite nytt häromdagen, och det fanns så fina rosa saker där att det bara liksom råkade hamna lite i min varukorg. Och sen bara råkade jag betala det också.

Jag menar, det är ju helt omöjligt att stå emot när man hittar ett favoritgarn i en ny fräsch, rosa färg.

Rowan Felted Tweed, färgen heter Angel Delight.

En härva Araucania Nature Wool fick också åka hem till mig. I rosa så klart.

Den färgen har den mer prosaiska beteckningen 390.

Det är underbart att klämma på dem, att fundera på vad jag ska göra med dem. Jag har inga direkta planer ännu, men det blir antagligen vantar, mössor eller nåt liknande.
Porom, kanske?

Nån sorts balans

Ibland blir jag galen på mig själv för att jag börjar på så många projekt, men igår fick jag för mig att kolla hur mycket jag får klart egentligen. Lite som en "reality check", har jag nån sorts balans eller är det fullständigt kaos?

Det är helt klart att jag startar alldeles för många projekt, hela tiden, men jag avslutar också. Hittills under 2008 har jag gjort klart 18 projekt. Arton. Det tycker jag är helt OK, faktiskt.

6 mössor.
5 par halvvantar eller vantar.
2 par strumpor.
2 sjalar.
1 linne.
1 väst.
1 cardigan.

En rätt bra lista måste jag säga. Jag ska sluta att skälla på mig själv för att jag startar nytt hela tiden, och njuta av arbetet och resultaten!
Som det här:

En Lace ribbon scarf i Fleece Artist Italian silk, ett av London-fynden. Bara trevligt. Jag vet inte vad färgen heter, men snygg är den.

Å som i

Till sist har jag kommit mig för att fortsätta ABC-leken.

Å som i Åpen - (adj) som själviskt och skamlöst tar för sig av ngt begärligt. Glupsk.

Exempel: Det var värst vad du var åpen, ska du ta all tårta?

Åpen är ett av mina favoritord från västgötskan. Många ord och uttryck har jag lagt av med sedan jag flyttade från västra delarna av landet, men just det här ordet, det behåller jag, för det sammanfattar så många ord i ett enda.

Jag får helt enkelt stå ut med att nästan alla ser ut som frågetecken när jag använder det.

Nu då?

Jag tror det finns hopp.

Till vänster mössa nummer 1. Till höger mössa nummer 2. Som ni förhoppningsvis kan se så är motivet mycket större på 2:an. Det finns alltså möjlighet att detta kan bli en mössa som passar.
Jag gör dessutom den största storleken den här gången, så nu ska det väl ändå fungera!

Garnet är Lucca merino, ett trevligt och mjukt garn, med små (mycket små) skiftningar i färgen.
Eftersom det var 5 grader ute i morse så är det nog snart dags för mössor, så det är bara att fortsätta.

Bara för att

Bara för att den rosa mössan blev för liten har jag börjat på 2 nya idag. Ytterligare en Rose red, och en Gretel.
Rose red gör jag i Lucca merino och Gretel i Rowan Kid classic.

Har jag stickat provlappar? Nej. Trodde ni verkligen att jag skulle göra det? Mössor är ju provlappar i sig själva, de är ju inte så stora. Det är i alla fall vad jag intalar mig.

Dessutom har jag en uppsjö av familjemedlemmar att välja mellan för en oväntad gåva, om de inte passar mig.

Provlapp, vad är det?

Det kan man fråga sig. Det är i alla fall inget jag stickade innan jag började på min Rose red.
Detta betyder naturligtvis att mössan har fel storlek, den är för liten. The story of my life.

Varför blir aldrig nån av mina mössor för stor, så att det går att krympa den lite?
Det kommer inte spela nån roll hur mycket jag försöker töja ut den, den är ohjälpligt för liten.

När ska jag lära mig att sticka provlappar?

Förutom storleken är mössan perfekt. Jag tror att jag får hitta nån att skicka den till, tillsammans med den blå mössan jag stickade för ett tag sedan.

Jag har köpt ett nytt mönster av Ysolda, Gretel. Den här gången ska det bli en basker som passar på mig.

Nytt, såklart

Om man åker bil vill man ju ha nåt att sticka på. Om man är jag, så innebär det ofta ett nytt projekt. Det duger ju inte med nåt gammalt, när man ska sitta x antal timmar i bilen.

Denna långa omskrivning är bara till för att förhala konstaterandet av det faktum att jag naturligtvis har börjat på något nytt nu i helgen.

Smått och roligt. Och rosa.

Rose Red i rödrosa Visjögarn.

Jag är halvvägs. Undrar om jag kan få klart några av de andra projekten efter det här?

Så skönt

Så skönt att det inte bara är jag som tycker att Maggi Jacksons grejer, som jag länkade till härom dagen, är fula. Jag har faktiskt svårt att tro att nån kan tycka att det är snyggt, men jag har antagligen fel... tänk bara på ishockeyfrilla. Det finns folk som har sånt.

Om någon nu till äventyrs råkar ha ishockeyfrilla eller verkligen tycker att Maggi Jacksons grejer är fina, så var så god! Det är JAG som tycker att det är fult, vilket inte betyder att alla andra måste tycka det. Smaken är ju, som tur är, delad. Tänk så förskräckligt trist det vore om alla såg exakt likadana ut!

Som ni sett har det varit lite skralare med uppdateringar den senaste tiden... jag är riktigt trött (av praktiken), och har inte mycket energi. Det gör att det blir lite svårare att komma på vad jag ska skriva om, så när det blir tomt i hjärnan blir det tomt här också. Bara så ni vet.

Pussel

För första gången på många år har jag lagt pussel och det var riktigt roligt.

Jag införskaffade 2 pussel idag (det var inte svårt, jobbar man på ett leksaksföretag så...), och jag började med det med minst antal bitar, 500. Nummer 2 har 1000 bitar och är av en helt annan sort än det här, rätt humoristiska pusslet.

På stickfronten intet nytt höll jag på att säga, men det stämmer inte riktigt. Jag har gjort klart druid-vante nummer 1, bortsett från tummen.
Jag har också påbörjat en Baby Surprise Jacket, jag ska ju få 2 nya syskonbarn så jag tänkte att jag skulle göra 2 stycken Baby Surprise. Bäst att börja i tid.

Stickcafé kan vara farligt

Igår var det stickcafé i Uppsala igen. Det är alltid lika roligt att vara på stickcafé,men det är inte direkt uppbyggande för min karaktär...
Ja, alltså, där sitter man, och så tar någon fram något fint garn, nåt trevligt mönster eller en ny bok, och jag vill göra nåt nytt NU. Varpå jag åker hem och påbörjar ännu ett projekt eller beställer en ny bok eller dreglar över nåt garn jag bara måste ha.

Hur övar man upp sin motståndskraft? Jag menar, om det är ens största intresse, som man har mycket glädje av, då vill man ju inte begränsa sig? Det är tur att jag inte gillar allt.

På Iknit-day fanns det en designer som jag definitivt inte gillar.... hon tillät absolut inte att man fotograferade hennes bord. I mitt tycke behöver hon inte vara rädd för att nån ska kopiera hennes alster, för det mesta hon gör är ohyggligt!
Maggi Jackson. Snacka om att vara kvar på 80-talet... och alla dinglande svansar etc, hu!
Mer hiskliga exempel...
Hon var favorit hos You knit what vilket är lätt att förstå.

Det finns en You knit what part two. Jag kanske ska titta in där lite oftare, så att jag får en motvikt till all inspiration?

Mera Tradera

Jag har börjat den långa resan mot att få fint i mitt arbetsrum. För att det ska finnas nån som helst chans att det ska realiseras, så måste jag först göra mig av med en hel del saker.

Jag börjar med garner. Kolla här för att se vad jag har till salu.

Så småningom kommer det nog en del böcker och ull också.

Jag har införskaffat en massa lådor, så att jag kan göra riktigt fint i rummet, jag vill ha koll på vad som finns och det har jag inte nu.

Jag ska få bort sängen och sätta in en hylla till, att ha lådorna i, sen kanske jag ska kunna få in alla böcker och pärmar med mönster.

Om någon har behov av en 120 cm bred resårsäng och kan tänka sig att hämta den norr om Stockholm, så är den gratis. Den har kanske 10 år på nacken, men är använd sporadiskt. Passar utmärkt som extrasäng ( bara inte här!).

Nostalgi

Jag har tillbringat ett tag med att titta på Trolltider på Youtube... och så har jag hittat lite annat.
Kommer ni ihåg den här vansinnigt söta musikvideon?

Annat

Londonmaterialet är slut, vad skriver jag då om?
Vänta lite nu, det här är en stickblogg, ska jag kanske skriva om stickning?? Så innovativt.

Som av en händelse sitter båda mina aktuella stickningar på Harmonystickor. Medan strumpstickorna inte är supermärkvärdiga så är rundstickorna en direkt positiv upplevelse. Kabeln är mjuk, och bäst av allt, den "krullar" sig inte. Ni vet, som tex Drops-stickor gör när de har legat i förpackningen, och man måste värma och sträcka ut dem för att bli av med krullet. Inte en tillstymmelse till krull på den här kabeln!

Stickorna är sköna att hålla i, och övergångarna mellan stickor och kabel är helt enkelt fantastiska. Maskorna fastnar inte, nåt som brukar avhålla mig från att använda annat än metallrundstickor.

Projekten då?
Jo, på strumpstickorna sitter Druidvantarna.

På rundstickan sitter min halsduk i Kureyon sock.

Båda projekten är av typen "men det blir ju så himla bra!".
De rör sig sakta framåt, mellan alla mina sovstunder. Det är jobbigt att börja jobba....

Sista Londonrapporten

Här kommer sista London-rapporten, bara om vad jag handlade!

Det fanns ju allt möjligt att hitta, och en del ville jag absolut inte ha. Jag hade en enda "regel" och det var att bara handla sånt som jag antingen inte kan få tag på här hemma (eller int ehar hittat ännu), eller som går att få tag på, men med svårighet.

Mitt första inköp gjorde jag i Purlescence's stånd.

En flaska Soak, tvättmedel för stickat, som man inte sköljer ur. Känns lite konstigt att inte skölja, men jag ville prova.

En brosch från Perl Grey.

Ett får-måttband.

En härva Fleece Artist Italian Silk. Jag kunde bara inte stå emot den färgen!

Sen har jag några inköp som jag inte är riktigt säker på i vilka stånd jag inhandlade allt...

Sockgarn. Troligen inköpt hos Socktopus.

100% cashmere, laceweight. Riktigt mumsigt! Troligen från Knitwitches.

Mohair/silke, laceweight. Absolut från Knitwitches.

Lacey Lamb, sådär 800 meter mysig merino. Från Wooly Workshop?

Spinn-nerven var ju tvungen att få sitt också.

Drygt 100g BFL från Limegreenjelly. Mycket trevlig tjej som gärna färgar efter önskemål.

Merino/silke från nåt bra ställe....

Och en gullig slända, med mycket snurr... i "resin", det ska vara harts på svenska. Min 9:e slända, tror jag.

En almanacka med autograf.

Det var det som jag köpte på IKnit-day...

Sen köpte jag lite tidningar och en bok. Eländesvarianten då.

Som ni ser kunde jag inte motstå rosa den här gången heller, men jag är lite förvånad över att inte allt är rosa. Man kan lätt få färgöverdos när man ser så mycket fint på en och samma gång, och det var underbart att gå runt och klämma och känna på alla garner. Det var mycket folk, men det var aldrig så trångt som på Syfestivalen, vilket var skönt.

Är det förresten nån mer än jag som är nyfiken på hur Syfestivalen blir i de nya lokalerna?

Söndag i London

Eftersom jag inte skulle åka hem förrän på kvällen på söndagen så gav jag mig ut i vimlet.
Jag besökte Victoria & Albert Museum. Där finns det hur mycket som helst att se, och jag såg en bråkdel....

En Trajansk pelare från år 113 (nej, inte Trojansk). Trajanus var kejsare i Rom.

En häftig kruka, som jag glömde ta reda på vad det var.

På textilavdelningen har de en massa "lådor" som man kan dra ut och titta på olika textilier. De hade exakt 1 (EN!) låda med stickning. Det mesta var inriktat på spets (knypplad, frivoliteter) och broderier.
Stickningen var i bomull, jättetunt stickad.

En halvvante.

En annan halvvante. Visst är de fina, men jag måste säga att jag blev besviken på att det inte fanns mer.

I butiken sålde de långa strumpor i mohair. Fantastiskt vackra, och dyra. De sålde också stick-kit, en halsduk eller mössa i en "mugg". I akrylgarn. Jag är väl konstig men jag förväntar mig nog att museer ska sälja saker av bättre kvalitet. Jo, det finns bra akrylgarn, men det här var inte det.

Efter besöket på V&A så åkte jag till Victoria med buss, så jag skulle få se lite mer. Jag tog kort på en kyrka, men jag har glömt vilken det var!

Stor var den i alla fall.

När jag slutligen skulle tillbaka till hotellet för att hämta min väska så tänkte jag ta bussen. Där stod en kvinna och väntade, och först smygtog jag ett kort på henne.

Efter en stund började jag prata med henne , för jag var nyfiken på varför hon var klädd så där. Hon var guide, och skulle ha en historisk tur kring Pimlico (inte långt från mitt hotell). Det var synd att jag inte hann gå med på den, men jag var tvungen att åka till Heathrow.

Jag lyckades få henne att hålla min stickning medan jag tog kort också!

På flygplatsen tog jag mitt sista Englandskort....

Det är mörkt och suddigt, för jag tog det i smyg....
Ett helt gäng orangeklädda munkar (eller nåt), med rosa halsdukar. Det var en väldig färgklick bland alla andra.

Så där, det var själva resan det. Mina inköp kommer en annan dag. (Visst är jag retsam?)

Vad gjorde jag då?

Jag anlände till Heathrow i fredags kväll, lite försenad. För att spara på utgifterna (så att pengarna kunde gå till garn istället) så åkte jag tunnelbana in till London och hotellet. Väl framme (19:15) checkade jag in och gjorde sedan en tvärvändning och gav mig ut för att hinna till en bokhandel innan de stängde (20:00).

Ni vet ju att jag har en förkärlek för mord och elände, och bokhandeln jag ville till heter Murder one. De är specialiserade på deckare, thrillers och true crime, och de brukar ha de tidningar som jag är så förtjust i att läsa.

Yarn Harlot pratade bla om hur folk tittar konstigt på henne när hon tar upp sin stickning (mer om hennes prat senare), men det här då? Jag stod vid Leicester Square och väntade på att en störtskur skulle avta när en asiatisk tjej frågade kvinnan bredvid mig om nåt på en karta. Jag blev inblandad och efter en liten stund så frågade jag kvinnan bredvid om hon visste var Murder One låg. Jag lovar, den asiatiska tjejen fick ett konstigt uttryck i ansiktet och sedan flyttade hon sig så långt bort hon bara kunde!

Nå, jag fick tag i några tidningar i alla fall, och efter intag av sushi (som de stoppade majonnäs i! Engelsmän!) åkte jag tillbaka till hotellet. Jag var ju tvungen att sova och skaffa lite ork inför det viktigaste, Iknit-day.

Evenemanget skulle öppna klockan 11, och jag var lite tidig, jag var där redan 10:30. Då var det redan kö! Som tur var så var det en liten kö, den hann bli betydligt längre. Om man ska stå i kö så är det väldigt trevligt att göra det tillsammans med andra stickare. Som ett stickcafé i miniatyr!

 

Det fanns mycket att se, det var som en syfestival med bara allt det gottaste. Allt handlade om att sticka och virka, och lite spinning fanns också med på ett hörn. 

Det fanns toalettpappersgömmare.

 

Det fanns 4 meter långa stickor.

 

Det fanns band.

 

Det fanns spetsstickning.

 

Och Jane Sowerby, författare av boken Victorian lace today.

 

Jag lyssnade på ett föredrag hon höll, tyvärr var det lite svårt att höra eftersom det var så mycket ljud i lokalen och de inte hade någon högtalaranläggning till föredragen. Hon visade varenda sjal som är med i boken, och hon pratade om hur man kan ta sig an spetsstickning som nybörjare. Intressant, även om jag inte känner mig som nybörjare.

Det fanns stor stickning med Ingrid Wagner.

 

Nån mer än jag som tycker hon ser ut som trollen i Trolltider?

Det fanns vackra sjalar, observera att de är handvirkade!

 

Och så Yarn Harlot då!

Kö på vägen in.

 

Stor publik. Jag satt ungefär i mitten, på ena sidan.

 

Hon tog sina sock-kort.

Sedan pratade hon i 90 minuter. Hon är bra! Många författare är inte bra talare, men hon är. Det var fantastiskt, och värt varenda öre jag betalade för att åka. Hon är intressant och hon är rolig. Man kan inte begära så mycket mer, eller hur?

Sedan signerade hon böcker.

 

Kön var lång, och jag väntade lite innan jag ställde mig i den, när jag väl gjorde det så fick jag vänta i en timme innan jag var framme.

 

Kolla! Hon håller i min halsduk!

I kön fascinerades jag av hur man stickar på engelska... så till den milda grad att jag frågade C som stod bredvid om jag fick ta ett kort på hur hon höll stickningen.Tyvärr är den suddig, men man ser ändå hur hon håller.

 

Mer då?

Jo, jag handlad en massa förstås. Ca kl 18:00 gick jag därifrån, åt lite mat, och gick tillbaka till hotellet där jag däckade framför tv:n. 

Fortsättning följer ännu en gång.

Välkommen till England

Jag har haft det fantastiskt! Jag har tagit en hel del kort, och det finns massor att skriva om så det blir flera inlägg.

Let's go!
Det finns några saker som verkligen får mig att känna att jag är i England. Alltså, jag gillar England, och det är absolut inget fel på engelsmän, men vissa saker....

• Toalettdörrar. Hur kan man få för sig att göra dörrar som går inåt i trånga utrymmen?
• Påslakan. Eller snarare bristen på påslakan.
• Fönster. Med glipor. Som kanske går att stänga. Att det inte drar vid fönster och dörrar är livsfarligt.
• Madam. Att bli kallad madam får mig alltid att känna mig lastgammal.
• Regn. Jag glömde paraplyet hemma. Hur glömsk får man bli? Det regnar i England.
• Gatuskyltar och nummer. Ologiskt och rörigt, stämmer i bästa fall med kartan.
• Vänstertrafik. Livsfarligt! Som tur är skriver de ofta åt vilket håll man bör titta, men jag tar det säkra före det osäkra och tittar åt båda hållen.
• Frukost på hotellet. Cornflakes eller skinka och ost.
• Tunnelbanestationerna får T-centralen i Stockholm att verka riktigt enkel.

Det finns några saker som jag definitivt saknat:

• Artigheten. Jag tar att bli kallad madam, när alla är artiga och trevliga. Det var tom en kille som erbjöd sig att bära min resväska uppför trapporna i tunnelbanan! 
• Lemonad. 4 år har jag väntat på att få dricka riktig lemonad igen.
• Utbudet! Det finns så mycket att se, göra och handla...

Här kommer några blandade bilder från resan.

Trappan inuti hotellet.

Ingången till hotellet.

Exklusiv oberoende begravningsentreprenör....

Titta åt vänster. Eller åt höger, beroende på var du är.

Gammaldags klocka mitt bland det moderna.

Bostad i källaren. Hur klarar man att gå ner här på vintern utan att bryta benen?

Små, blå, löjliga bilar finns i England också (jag får lov att säga att den är löjlig,för jag har en likadan, i samma färg).

Japp, välkommen till England. Fortsättning följer.

Jag är hemma

och gissa om jag har ont i fötterna!

Jag har tagit massor med kort, och handlat så fina saker... men det tänker jag inte skriva om idag, det här är bara en liten aptitretare.

Nervöst

Jag börjar bli nervös...
Ska allt fungera? Finns det verkligen ett hotellrum till mig? Kommer jag missa flyget?

Allt är naturligtvis ytterst fånigt, eftersom jag har allt under kontroll, och det dessutom är jag som brukar hålla ordning när vi är ute och åker. Den stora skillnaden är att jag åker ensam.

Jag har inte förberett några inlägg för helgen, så om jag inte kommer åt en dator så blir det inget förrän jag kommer hem igen (inga inlägg! för första gången i år!). Men då blir det nog desto mer!

För att ni ska få en liten förhandstitt på vad som kan komma att dyka upp här efter helgen, ta en titt här.

Jo, tredje gången gillt.

Det blev verkligen tredje gången gillt med halsduken. Allt samverkar till det bästa och jag sitter och stickar med ett nöjt flin på läpparna.

Noro gör ju så bra färgövergångar! Ibland kan det finnas färger i blandningen som man undrar varför de lagt dit, men övergångarna är alltid snygga, gradvisa.

Kolla bara! Hur snyggt blir det här? Det är en retorisk fråga.... jag tycker i alla fall att det blir skitbra!

En del av kvällen har jag annars spenderat med att ta fram diverse adressuppgifter och samla ihop papper, biljetter etc inför resan. Det ska bli SÅ roligt!

Att jag dessutom får ägna några dagar att tänka på annat än leksaker är en bonus (praktiken är på ett leksaksföretag... jag lyfter, flyttar, packar och hanterar i största allmänhet just leksaker). Att det är garn gör ju inget.

Muskler

Även om det inte syns att jag har muskler så känns det. Efter 3 dagars praktik har jag träningsvärk ungefär överallt.
En klart positiv sak med stället jag är på är att det hela tiden finns saker att göra. Att de flesta saker innefattar gående, bärande och lyftande är nog bara bra för min hälsa.....

Min Noro-halsduk är nu påbörjad för tredje gången. Jag har blivit tålmodigare med åren, den saken är klar, för det bär mig inte emot att repa upp när jag inte är nöjd (inte så mycket i alla fall). Nå, tredje gången gillt sägs det ju.

Bara för att vara riktigt irriterande så vill jag bara påpeka att nu är det bara 2 dagar kvar tills jag åker till London!

Motvikt

Som motvikt till gårdagens trötta inlägg har jag en massa att visa idag, så det blir fotoshow, med kommentarer.

2 nya böcker, uthämtade idag. Custom Knits verkar bra.

Morjärvs 4-trådigt garn, inköpt på Tradera. Luktar illa och är missfärgat (av spinnolja?), men jag begär inte så mycket för 25 kr.

Mmmmmm...Malabrigo (för att travestera ett känt chokladmärke). Färg: Purple Mystery. Också från Tradera. Inte för 25 kr.

Min nyaste stickning. Noro Kureyon sock. Ska inte bli sockar utan en halsduk. Lägg märke till mina Harmonystickor. De är inte otrevliga. Inte alls, faktiskt.

Kureyon sock är hårdspunnet. Så hårdspunnet att det krullar sig. Det är ju utmärkt för ett sockgarn, men lite knöligt att jobba med.
Jag har precis dragit upp det jag stickat och ska göra om det igen på ett nummer större stickor. Verkar vara nåt som går här i huset.

September

Var tar tiden vägen?

Redan september.... och bara några dagar kvar till London-resan (rub it in, Marika!).

Jag har börjat praktisera, och jag tror jag har rört på mig mer idag än jag gjort den senaste veckan.
Och jag är trött, så jag skriver inte mer idag...

Tomt

Ibland är det verkligen tomt på ämnen att skriva om. Just en sån dag är det idag, jag kan faktiskt inte komma på nåt särskilt att skriva om....

Tomt, innehållslöst, uttömt, null, idétorka, öde.....tänk, tänk, tänk.....

Jag har provat mitt Harmony-set idag. Alldeles utmärkta stickor.

Tänk, tänk, tänk.......

Jag har inte stickat på mina vantar.

Tänk, tänk, tänk.......

Imorgon ska jag börja på praktik. Sen ska jag till Uppsala på stickcafé.

Tänk, tänk, tänk.......

Nu är det bara 5 dagar kvar tills jag åker till London.

Tänk, tänk, tänk....

Nej, nu är det störttomt, nu ska jag gå och lägga mig.

Godnatt.

Tät, tätare, tätast

Efter att ha stickat en bit på vante nummer 2, med ett nummer mindre stickor så har jag bestämt mig.
Det blir helt klart bättre när det är lite tätare. Jag undrar varför det tog så lång tid för mig att komma fram till att det skulle bli snyggare? Det var antagligen nån slags dum förhoppning om att slippa sticka om allt jag redan gjort.

Men nu kan jag sluta hoppas. Tätt är bra. Glest är inte bra.
Tätt till vänster, glest till höger. Osedvanligt dålig bild, man kan inte se nåt av mönstret.

Tack för alla födelsedagshälsningar, förresten!

Som en extra födelsedagspresent har jag fått reda på att jag ska bli både faster och moster en gång till. Det väntas 2 tillökningar i släkten, en i februari och en i mars. Babykläder! Jag är gravt sugen på att sticka en "Baby yours", den är så söt!

Hipp hurra för mig idag.....

Idag fyller jag år.
Det har firats i sällskap med sambon på en favoritrestaurang. Nåt mer ståhej än så blir det inte.

Jag sitter här och funderar på om jag ska skriva nåt om ålder, medelålders "tanter" och om hur fort tiden går nu för tiden, men jag kan helt enkelt inte få till nåt bra och välformulerat idag, så det får vara.

Istället visar jag vad jag fick av sambon i present:

En släktforskningsbok och ett "lyxset" med Harmony-stickor. Han fick ledtrådar (dvs bla en länk till rätt sida hos Garnhärvan), men jag är inte mindre glad för det!
Det är gulligt av honom att ge mig stickrelaterade saker, trots att han tycker att jag sprider ut dem i hela huset.

Obeslutsam

Jag stickar vidare på min rosa vante.
Mönstret är - vad ska jag säga? - en aning svårläst.

Det är smått. Det finns symboler som är väldigt lika varandra. Det är väldigt mycket diagram på väldigt lite plats.

Trots detta går det bra. Det är bara en sak som bekymrar mig, jag kan nämligen inte bestämma mig för om det blir bra eller om det blir för stort och löst.

Det känns liksom en aaaning för sladdrigt, trots att det blir snyggt.

Jag tror jag just bestämde mig för hur jag ska göra.... jag börjar på nästa vante, med ett nummer mindre stickor och ser hur det blir, så behöver jag inte dra upp så mycket om jag vill ha kvar de stickor jag har nu.

Ibland löser sig problemen nästan innan man formulerat dem.

Är det någon som är förvånad?

Nyss hemkommen från körövning, trött och med huvudvärk, så det blir bara en kortis.

Jag har börjat på ett par nya vantar. Druid mittens från Vogue Knitting, de som är på omslaget till höstnumret.

Rosa vantar. Är det någon som är förvånad?

Tänk om jag hade varit vuxen för 40 år sedan

Hur hade jag då sett ut?
Om man vill veta lite om hur man kunde ha sett ut under olika tidsperioder så kan man testa det här!

Jag tyckte det var lite roligt, och testade en massa olika.

1966:

1974

1984

Jag måste nog leta fram lite bilder från 80-talet och visa hur jag verkligen såg ut. Bilden från -84 är inte sååå långt från sanningen.

Och jag kan nog sluta drömma om att ha långt hår, så där värst snyggt var det ju inte....

Utmanad

Jag har blivit utmanad...av Liisa

Fem saker som finns på min ATT-GÖRA-IDAG-LISTA:
Det blir imorgon då, för idag är nästan slut.

Jag ska:

1. Gå upp före klockan 9 så jag orkar börja praktisera nästa vecka (omvänd dygnsrytm, säger det er nåt?)
2. Åka till IKEA och köpa lådor och en förlängningsdel till vår kattgrind.
3. Köpa Vogue Knitting
4. Sticka med andra på bibliotekets café
5. Laga middag

Vad gjorde du för 10 år sedan?

Jobbade på ICAHandlarnas huvudkontor vid Järva Krog, på IT-avdelningen. Flyttade från Jakobsberg till Sollentuna.

Ställen jag bott på?

1. 5 olika lägenheter i Borås
2. Villa i Viskafors, utanför Borås
3. 3:a i Norsborg
4. 1:a på Östermalm i Stockholm
5. 2:a i Borås
6. 4:a i Borås
7. 3:a i Borås
8. 3:a i Jakobsberg
9. 3:a i Edsberg, Sollentuna
10. 2:a i Edsberg, Sollentuna
11. 3:a i Rotsunda Gård, Sollentuna
12. Radhus-4:a i Märsta

Fem saker jag skulle göra om jag vore biljonär?

1. Köpa en helt NY bil
2. Köpa ett stort hus på landet
3. Ge bort pengar till min familj
4. Placera pengar klokt för framtida behov
5. Gå vilken kurs jag än ville, oavsett pris. Jag säger bara Sätergläntan!

Regler: Svara på alla frågor.Välj ut 6 personer och utmana dem i deras bloggar! Meddela personen du blev utmanad av när du genomfört. Lycka till!

Vill man inte vara med så behöver man naturligtvis inte! Det här ska vara roligt...

Hanna
Vaire
Maria
EnTIll
Agneta
KnitMarie

Sista OS-dagen

Utbudet på OS-fronten var väl inte överväldigande, så här sista dagen.
Rytmisk gymnastik var ju rätt intressant, men boxning?

Det mest intressanta med OS är ju att man får möjlighet att se en massa sporter som aldrig visas annars, och då visar SVT en massa boxning. Suck.

När det var boxning i ena kanalen var det blöta, muskelstinna karlar med töntiga mössor i den andra.
Ja, vattenpolo, alltså.

Gymnaster ser ganska fåniga ut när de sträcker på tårna och sätter näsan i vädret, simmarna börjar också se ganska fåniga ut i sina tajta dräkter. Men dessa herrar tar ju priset i fånighets-tävlingen! Babymössor, med plastburar över öronen....

Över till viktigare saker, min sjal tex.
Jag har spänt ut den, på mina pålitliga pusselbitar. Nu måste väl alla ha hört talas om pusselbitarna?  För den händelse att ni inte hört talas om dem: Det är ett hoppa-hage-paket  i nån mjuk skumplast som finns att köpa på Biltema. 2 paket räcker till enorma sjalar. Bara att sätta ihop i den form och storlek man vill, jättepraktiskt!

Som ni ser är det ingen stor, blaffig volang, jag ville bara ha en liten extra kant på sjalen. Jag spände ut den tidigare idag, imorgon är den förhoppningsvis torr så att jag kan prova den.

1075

1075 maskor. Ettusensjuttiofem.

Att avmaska 1075 maskor tar en evighet, eller åtminstone nästan 2 timmar. Men nu har jag gjort klart mitt OS-projekt, allt som är kvar är blockningen, vilket ska åtgärdas under söndagen.

När jag hade fäst alla trådar och lagt ifrån mig sjalen kändes det nästan lite konstigt. Vad ska jag sticka på nu? Jag har stickat nästan uteslutande på sjalen i 2 veckor, så jag visste inte riktigt vad jag skulle ta tag i när den var klar. Det vet jag fortfarande inte, men det hinner ändra på sig.

Det råder ju fortfarande ingen brist på projekt att avsluta.

Bilder kommer imorgon, när jag spänt ut sjalen så man kan se hur den ser ut.

Jag snavade i kurvan, men nu är jag inne på upploppet

X antal maskor längs nederkanten. Upplockade 2 ggr (eftersom det inte blev bra med en tråd, så rev jag upp och gjorde om med dubbel tråd).
1 avigt varv stickat.
1 rätt varv stickat, med ökning i varje maska.
Jag har ingen aning om hur många maskor jag har på stickan, men det är många. Stickan är 1 meter lång. Maskorna sitter tätt.

Om jag orkar ska jag räkna maskorna imorgon.

Väx!

Väx, snälla sjal!

Ska sanningen fram så växer den faktiskt. Jag har väl kanske 20 cm kvar, med ständigt minskande maskantal, så det går fort.
Sen ska jag bara plocka ett antal (hundratals) maskor längs kanten och sticka en volang, i Kidsilk Haze.
Jag ser fram emot att se hur den blir när den blir färdig.

Z som i

Zombie.

Min energi går ju lite upp och lite ner, och ibland känner jag faktiskt nån slags släktskap med en zombie.
Att vakna och knappt orka ta sig ur sängen är verkligen zombielikt, tur att jag åtminstone känner mig levande! Nu måste jag säga att mina zombie-dagar inträffar mer och mer sällan, det blir trots allt lite bättre ju längre tiden går. Det går inte fort, men det går, vilket ju är huvudsaken.

Z är en bokstav som ger massor med poäng om man spelar alfapet. Sambon och jag roar oss ibland med att sitta vid varsin dator och spela mot varandra (det ÄR faktiskt lättare än att spela med vanligt spel, brickorna flyttar inte på sig, dessutom slipper man ju räkna poäng!). Det gör vi här.

Sjal, sjal, bara sjal

Här stickas det inte på mycket annat än OS-sjalen. Nu har jag i alla fall kommit förbir mitten och det går bara snabbare att sticka varven. Det är kul att minska!
Eftersom jag inte kom ihåg att ta kort på den, så är det tur att jag har lite nytillverkade stickmarkörer att visa.

Pärlor från förrådet, smycke-wire och klämpärlor, en massa tålamod och några tänger. Lite olika storlekar är bra att ha, så att de passar till flera stickstorlekar.

Caféstickning

Ännu en underbar kväll med stickvännerna! Av någon underlig anledning lyckades jag inte ta upp kameran ur väskan, så ni får inte se

• Liisas "rasta-hatt", som egentligen är en Spindelmannen-filt
• Allt garn som bytte ägare
• Yllets fina, fina Maude, i Japperspun Zephyr
• A-Ks alla nya stickningar
• M:s fiiina mössa i mumsiga Malabrigo

Visst är ni glada över att jag talar om vad ni missar?